Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Hovrätten: Halv miljon till sambo var gåvor – inte lån

Nyheter
Publicerad: 2023-01-17 09:26

Ett dödsbo lyckas inte visa att den dryga halvmiljon kronor som deras nu avlidne faders sambo fick utgjordes av lån.
Tingsrätten, som nu får medhåll av hovrätten, anser att utredningen i målet närmast talar för att överföringarna gjorts med avsikt att de skulle utgöra gåvor.

Den aktuelle mannan avled den 16 september 2019 och efterlämnade två bröstarvingar, en dotter och en son. Den avlidne och svaranden i målet var vid tiden ett par och hade haft ett samboförhållande med varandra under omkring 40 år. De hade inte några gemensamma barn men hade barn på ömse håll.

Under perioden år 2017 till 2019 har den avlidne genom fem överföringar överfört ett sammanlagt belopp om 575 590 kronor till sin sambo.

Lån eller inte

Bouppteckningen förrättades den 16 oktober 2019. Dödsboet visade vid bouppteckningen en behållning om 56 065 kronor. Av bouppteckningen framgick att dödsboet inte hade någon fordran på sambon och att överföringarna inte heller var upptagna som gåvor till henne. Målet handlar i huvudsak om huruvida överföringarna var avsedda som lån och om kvinnan i sådana fall är skyldig att återbetala dessa lån till dödsboet.

Norrtälje tingsrätt, vars dom alltså hovrätten nu fastställer, hade först att ta ställning till om dödsboet har bevisbördan för sitt påstående om lån eller om det ska åligga den efterlevande sambon att styrka att överföringarna utgjort gåva. Som en allmän princip gäller att den som i en rättegång kräver betalning på grund av påstådd försträckning har att styrka sitt påstående.

Högsta domstolen har emellertid (i rättsfallet NJA 2014 s. 364) uttalat att denna huvudprincip om var bevisbördan ska placeras inte tar sikte på sådana fall då det står klart att ett visst belopp har förts från en person till en annan men det råder oenighet om överföringens innebörd. I det målet stod det klart att det hade gjorts en överföring från en person till en annan men det rådde tvist om överföringen avsåg ett lån eller en gåva. Som skäl för att Högsta domstolen i det rättsfallet ansåg att bevisbördan för att innebörden av överföringen var en gåva, låg på den som påstod gåva anförde Högsta domstolen intresset av att förhindra oöverlagda förmögenhetsöverföringar och till att en sådan placering av bevisbördan ger större anledning för de inblandade att säkra bevisning.

I rättsfallet NJA 2019 s. 23 har Högsta domstolen emellertid förklarat att den undantagsregel som följer av 2014 års avgörande inte lämpar sig lika väl när det står klart att ett visst värde har förts över inom ramen för ett samboförhållande. I dessa fall bör i stället bevisbördan, i enlighet med huvudprincipen, läggas på den som påstår sig ha en fordran. Detta med hänsyn till den ekonomiska gemenskap som sambor lever i och som normalt innefattar ett mycket stort antal ekonomiska händelser.

Ingen bevisning

Dödsboet har inte åberopat någon annan grund för sitt yrkande än att överföringarna till sambon har utgjort ett lån. Tingsrätten fann inte skäl att frångå den allmänna principen om bevisbördans placering i detta fall och bevisbördan skulle således i enlighet med huvudregeln placeras på dödsboet.

Det noterades att dödsboet inte har åberopat någon bevisning och det har inte heller framkommit något som talar för att den avlidne skulle ha lånat ut pengarna till sambon. Det finns goda möjligheter för den sambo som tillför ett värde att skydda sina ekonomiska intressen, exempelvis genom att dokumentera att det har skett en försträckning, något sådant har dock inte förebringats. Sambon hade berättat att den avlidne till henne uppgett att han överfört pengarna till henne eftersom han ville att hon skulle få dem då hon under deras relation stått för merparten av deras kostnader. En vän till den avlidne hade uppgett i rätten att den avlidne till honom vid ett flertal tillfällen uttryckt att det arv han avsåg att efterlämna till sina barn enbart skulle utgöras av den fastighet han lämnat i samband med separationen från sina barns mor och inget annat.

Avsikt att utgöra gåvor

Vännen hade vidare berättat att han uppfattat att sambon var den som till stor del stod för parets utgifter. Utredningen i målet talar, enligt tingsrätten, således närmast för att överföringarna gjorts med avsikt att de skulle utgöra gåvor. Dödsboet har under alla förhållanden inte förmått styrka sitt påstående att överföringarna var ett lån och dödsboets talan kan därför inte vinna bifall.

Käromålet ogillades alltså och nu fastställer Svea hovrätt domen. (Blendow Lexnova

Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här

Mikael Kindbom
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: