Hovrätten frikänner en lastbilschaufför som fällts för vållande till annans död och vållande till kroppsskada efter en allvarlig trafikolycka i närheten av Nora i mars 2021.
Den tunga lastbilen har fått sladd i snömodden och kommit över i mötande trafik.
Det är dock inte säkert att olyckan kunnat undvikas vid lägre hastighet och med bättre däck.
En lastbilschaufför åtalades i Örebro tingsrätt för vållande till annans död, vållande till kroppsskada i tre fall samt vårdslöshet i trafik, efter en trafikolycka i närheten av Nora i mars 2021. Chauffören hade tappat kontrollen över den tunga lastbilen efter att ha kört i snömodd på vägens högra sida och fått sladd. Lastbilen hamnade därför i mötande trafiks körfält, där den körde in i sidan på en personbil – och där en annan personbil körde inte i lastbilen med fronten.
Fyra personer färdades vid tillfället i de båda bilarna. En av personerna omkom i sammanstötningen – medan tre fick förhållandevis svåra skador i form av multipla frakturer respektive slitskador på inre organ.
Enligt åklagaren hade lastbilschauffören i väsentlig mån brustit i den omsorg och varsamhet som krävts för att förhindra en trafikolycka. Han hade hållit för hög hastighet i snömodden med däck på den första axeln som inte var i fullgott skick.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Körde för fort
Tung lastbil får utanför motorväg och motortrafikled köras i högst 80 kilometer i timmen – och på platsen för olyckan var hastighetsbegränsningen 70 kilometer i timmen. Uppgifter från lastbilens färdskrivare visade dock att lastbilen någon minut före olyckan körts i cirka 90 kilometer i timmen för att sedan sänkas till 80 – och några sekunder före olyckan gå ned till cirka 60 kilometer i timmen.
Däcken på lastbilens första axeln hade samtidigt bara haft mönsterdjup på de mittersta 60 procenten och därmed inte uppfyllt Transportstyrelsens grundkrav för vinterväglag. Lastbilschauffören hade enligt egen uppgift också uppmanat arbetsgivaren att byta däcken och hade bevisligen varit medveten om problemet.
Kombinationen av för hög hastighet och dåliga däck på en tung lastbil som framförs i yrkestrafik gjorde enligt tingsrätten att chauffören hade varit så pass oaktsam att han skulle fällas för vållande till annans död respektive vållande till kroppsskada. Domstolen betonade de extra höga krav som bör ställas på yrkesförare vid tung trafik, där risken för allvarliga följder för andra trafikanter är större.
Dömdes i tingsrätten
Något medvetet risktagande eller typiskt sett trafikfarligt beteende hade mannen dock inte gjort sig skyldig till – och han hade också försökt undvika kollision genom att hålla till höger i den egna körbanan. Någon kvalificerad form av oaktsamhet var därför inte aktuell och mannen friades därför när det gäller vårdslöshet i trafik. Påföljden för vållandebrotten bestämdes till villkorlig dom och mannen skulle även betala ett skadestånd på sammanlagt knappt 160 000 kronor, framför allt till dödsoffrets anhöriga.
Göta hovrätt ändrar nu tingsrättens dom och frikänner lastbilschauffören helt.
Det har framkommit att en uppgift i tingsrätten om att lastbilens färdskrivare kalibrerats kort före olyckan eventuellt inte stämmer. Det finns därför osäkerhet kring hur pålitliga de hastighetsuppgifter som kommer från färdskrivaren verkligen är. Med hänsyn till detta anser hovrätten inte att det är styrkt att lastbilschauffören vid olyckstillfället överskridit hastighetsbegränsningen på 70 kilometer i timmen.
Även den tillåtna hastigheten har dock enligt domstolen varit för hög, med hänsyn till det besvärliga väglaget och till att färden gått genom en kurva där man inte kunnat förutse snösituationen eller eventuell mötande trafik. Det har därför funnits en skyldighet att hålla en lägre hastighet än begränsningen angett och genom att inte göra detta har chauffören varit oaktsam, menar hovrätten.
Även om mannen vid en poliskontroll inte fått några synpunkter på däcken och även om han kört hela vintern utan problem har det också varit oaktsamt att köra med så dåliga däck som lastbilen haft.
Orsakssambandet centralt
Centralt för ansvar enligt åtalet är dock själva orsakssambandet mellan mannens oaktsamhet och de skador som uppstått i sammanstötningarna. I många situationer, som till exempel vid en vårdslös omkörning, vållar detta inga problem eftersom det är uppenbart vad som orsakat olyckan. Mannen har dock inte gjort någon vårdslös manöver eller liknande, utan det ska vara hastigheten i kombination med de bristfälliga däcken som har varit avgörande.
Frågan man då får ställa sig är om olyckan hade inträffat om lastbilen körts utan oaktsamhet, i till exempel 60 kilometer i timmen och med godkänd däckmönstring. Åklagaren har här inte fört fram någon bevisning om vilken betydelse däcken haft för lastbilens köregenskaper. Polisens bilinspektörer har i och för sig uttryckt att däcken ”sannolikt bidragit till olyckans uppkomst”. Detta är dock enligt hovrätten ett ”förhållandevis vagt ställningstagande” som inte går att dra några närmare slutsatser utifrån, särskilt inte i relation till det stränga beviskravet i brottmål.
De avvikelser från en aktsam körning som mannen gjort sig skyldig till kan i sammanhanget inte anses betydande – och åklagaren har inte bevisat att de varit en förutsättning för olyckans uppkomst. Det är alltså inte säkert att olyckan hade kunnat undvikas om hastigheten varit lägre och däcken bättre. Det saknas därför ett sådant nödvändigt orsakssamband som krävs för att fällas för vållande till annans död respektive vållande till kroppsskada och såväl åtalet som skadeståndstalan ogillas därför nu av en enig hovrätt. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
