Barn under två år som flyger kostnadsfritt utan eget säte har inte rätt till ersättning enligt flygpassagerarförordningen om flygningen blir försenad.
Det slår hovrätten fast, med hänvisning till att flickan i fråga har fallit utanför förordningens tillämpningsområde.
En man skulle i juli 2019 resa med två barn mellan Bangkok och Arlanda. Flygningen från Thailand blev dock försenad och man missade därför anslutningsflygningen mellan Helsingfors och Arlanda. Passagerarna bokades om till en flygning mellan Helsingfors och Bromma flygplats och kom i slutändan fram 3 timmar och 50 minuter efter tidtabell. Mannen stämde därför Finnair i Stockholms tingsrätt och krävde att flygbolaget skulle betala 600 euro per person i förseningsersättning i enlighet med EU:s flygpassagerarförordning.
Finnair motsatte sig kravet. Flygningen från Bangkok hade blivit 18 minuter försenad på grund av flygledningsrestriktioner på avreseorten. Flygningen till Stockholm hade i sin tur väntat in anslutande passagerare så gott det gått och de flesta passagerarna hade också hunnit med bytet. Mannen och barnen skulle i stället ses som så kallade ”no shows”, som inte har rätt till förseningsersättning eftersom de inte kom till flygningen innan den på grund av slot-tid tvingades avgå. Ett av barnen hade dessutom varit under två år och inte betalat något för sin biljett – något som gjorde att hon under alla omständigheter skulle nekas förseningsersättning.
Enligt tingsrätten hade dock den anslutande flygningen inte alls väntat in några passagerare. Utredningen visade tvärt om att dörrarna stängdes en minut före planenlig avgång och anslutningen mellan flygplatsbyggnad och flygplanskropp togs bort en minut senare.
45 minuter på sig att genomföra byte
Tingsrätten konstaterade även att den ursprungliga bokningen lämnade en knapp marginal på 45 minuter för att genomföra bytet. Redan detta framstod som väl lite för en barnfamilj, med tanke på att officiell information från flygplatsen anger 40 minuter som kortaste tid för byte av flygplan inklusive passkontroll för inresa i Schengen.
På grund av förseningen hade det i stället var 25 minuter mellan landning och nästa avgång, och det framgick av Finnairs egen utredning att den sista passageraren från Bangkokflygningen passerade passkontrollen tre minuter efter att planet mot Stockholm avgått.
Den sammantagna slutsatsen var att passagerarna själva inte kunde klandras för att ha missat den anslutande avgången – och att flygbolaget var skyldigt att betala förseningsersättning. Ersättningen fick dessutom inte halveras, även om passagerarna landat mindre än fyra timmar efter tidtabell. Man hade nämligen landat på en annan flygplats – och även utan utredning var det uppenbart att man måste ha kommit till Arlanda mer än fyra timmar för sent.
Tingsrätten ansåg dock inte att Finnair skulle betala för den ettåriga flickan som saknat ett eget säte på flygningen. Det var nämligen mot Finnairs bestridande inte visat att pappan betalat något för flickans biljett och hon omfattades då inte heller av flygpassagerarförordningen.
Överklagar
Mannen överklagade men Svea hovrätt går nu på motsvarande linje och fastställer tingsrättens dom.
Flickan, som vid tidpunkten för flygningen var 18 månader gammal, har ostridigt drabbats av en sådan försening som enligt EU-domstolens praxis kan berätta till förseningsersättning. Det är samtidigt ostridigt att det inte har förelegat några sådana extraordinära omständigheter som inneburit att Finnair inte behöver betala ersättning för förseningen.
EU-domstolen har dock klargjort att passagerare som reser med biljetter som utfärdats kostnadsfritt inte omfattas av flygpassagerarförordningen, om biljetterna inte utfärdats som del av ett bonussystem eller annat kommersiellt program. EU-domstolen har samtidigt slagit fast att artikel 3.3 i förordningen ska tolkas så att en passagerare som reser gratis på grund av sin låga ålder, men som varken har en tilldelad plats eller ett boardingkort och vars namn inte återfinns i den platsreservation som gjorts för barnets föräldrar, inte omfattas av förordningens tillämpningsområde.
Inget eget säte
Det framgår inte att ettåringens resa har varit individuellt prissatt eller har utgjort en viss andel av priset för någon annan resenärs biljett. Det är alltså inte visat att flickan betalat något för sin biljett, utan hon har rest gratis.
Det framgår av en ingiven bokningsbekräftelse att en annan passagerare skulle resa med flickan och båda två har därmed omfattats av samma bokningskod och resedokumentnummer. Flickan har i och med detta haft en bokad resa på flygningen.
Däremot framgår det inte att hon hade en egen tilldelad plats på flyget, alltså ett säte. Avsikten får i stället antas ha varit att flickan skulle resa i en medpassagerares – troligen en förälders – knä. Flickan har inte haft något eget boardingkort eller biljett i bonusprogram eller annat kommersiellt program. Flickan har i och med detta inte omfattats av flygpassagerarförordningens tillämpningsområde och hon har i och med det ingen rätt till ersättning, slår hovrätten fast.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
