Ett säkerhetsföretag krävde knappt en miljon kronor på grund av ett avtal om bevakning av en etiopisk församling.
Företaget lyckades i hovrätten, till skillnad från i tingsrätten, bevisa äktheten av ett årsmötesprotokoll som påstås göra en man till firmatecknare för församlingen.
Men bolaget får bara en bråkdel av begärd ersättning.
Den 7 december 2018 ingick en man, som uppgav sig företräda Etiopiska-Ortodoxa Kyrkan, Församlingen i Skåne, tre avtal med Sydsec Bevakning AB. Avtalen omfattade köp av larmpaket, abonnemang för åtgärdsberedskap, samt regelbunden bevakning av församlingens lokaler.
Bevakningsföretaget är oense med församlingen om huruvida mannen haft rätt att teckna församlingens firma och behörighet att ingå avtalen för församlingens räkning samt huruvida församlingen är bunden av avtalen.
Visade protokoll
Sydsec krävde församlingen på 968 543 kronor med stöd av avtalet. Den man som bolaget hävdade företrädde församlingen och som var dess diakon hade enligt uppvisat årsmötesprotokoll från församlingen daterat den 5 februari 2018 rätt att teckna dess firma.
I andra hand, för det fall att diakonen inte ensam skulle anses ha haft rätt att teckna församlingens firma, skulle han tillsammans med samtycke från den andra firmatecknaren anses ha haft rätt att teckna firman.
I tredje hand, för det fall nämnde firmatecknare skulle anses ha haft ensam ska hon anses ha godkänt att diakonen tecknade avtalen genom att hon närvarade vid avtalsskrivningen och verkställde betalningen av den första fakturan i nära anslutning till ingåendet av avtalen.
”Förfalskat”
Församlingen uppgav att diakonen aldrig, ensam eller tillsammans med annan, haft behörighet att vare sig teckna församlingens firma eller att ingå avtal för dess räkning. Han är diakon och har endast varit företrädare för församlingen såvitt avser andliga frågor. Årsmötesprotokollet måste vara förfalskat.
Lunds tingsrätt inledde med att konstatera att firmateckningsrätt ger en person rätt att utåt sett teckna en associations firma. Firmatecknare skiljer sig från vanliga fullmäktige genom att särskilda regler gäller för deras tillsättande och genom att de införs i vederbörliga register och därmed får den legitimation att företräda en association som registreringen innebär (se Svante Johansson, Svensk associationsrätt i huvuddrag, 2018, s. 275f). Det har inte gjorts gällande av någon av parterna i målet att mannen, eller någon annan behörig firmatecknare, skulle ha en sådan registrerad ställning som firmatecknare för församlingen.
Att församlingen registrerats som trossamfund hos Kammarkollegiet innebär inte att man också registrerat firmatecknare som kan kontrolleras av tredje man.
I linje med vad som fastställts i praxis ansåg tingsrätten att bevisbördan för att avtal ingåtts och för att diakonen varit behörig vilar på Sydsec. Sydsec skulle göra övervägande sannolikt att avtalen ingåtts och att årsmötesprotokollet är äkta.
När det gällde årsmötesprotokollets äkthet kom domstolen, med beaktande av samtliga i frågan motstridiga uppgifter, inte till någon annan slutsats än att det kunde ifrågasättas om det aktuella mötet har hållits och om protokollet därmed ska betraktas som en giltig fullmakt. Denna oklarhet måste gå ut över den part som har bevisbördan. Sydsec ansågs inte ha gjort övervägande sannolikt att protokollet från den 5 februari 2018 som åberopats till stöd för diakonen behörighet är äkta. Följden av att han saknat behörighet att företräda församlingen blev i enlighet med fullmaktsreglerna i 10 § avtalslagen att församlingen inte var bunden av avtalen. Att Sydsec eventuellt varit i god tro beträffande diakonens behörighet saknade därvid betydelse.
Bör säkerställa
Hovrätten över Skåne och Blekinge delar tingsrättens uppfattning att en person som av en ideell förening utsetts till ”firmatecknare” juridiskt sett är att betrakta som en vanlig fullmäktig enligt avtalslagens regler. En tredje man som ingår avtal med en ideell förening bör därför säkerställa att föreningen företräds av en beslutsför styrelse alternativt en ”firmatecknare” eller fullmäktig med bemyndigande från stämman eller styrelsen.
Den som påstår att ett visst avtal har ingåtts har som utgångspunkt bevisbördan för påståendet. Beviskravet är i denna situation det som normalt gäller i tvistemål, det vill säga det ska vara styrkt, eller visat, att avtalet ingåtts.
Hovrätten prövar först påståendet att avtalet ingåtts genom att diakonen undertecknat avtalshandlingarna som ombud för församlingen. I målet är klarlagt att diakonen undertecknat avtalshandlingarna samt att han gjort detta inte för egen, utan för församlingens, räkning och i syfte att avtal skulle slutas mellan församlingen och Sydsec. Så långt har Sydsec uppfyllt beviskravet.
Frågan, huruvida församlingen blivit bunden av de påstådda avtalen med Sydsec, är emellertid avhängig av huruvida diakonen var behörig att företräda församlingen. Även i detta led av utredningen får Sydsec anses ha bevisbördan.
Uppfyllt beviskravet
Vid en sammantagen bedömning anser hovrätten att Sydsec har gjort det övervägande sannolikt att årsmötesprotokollet daterat den 5 februari 2018 är äkta. Det innebär att Sydsec har uppfyllt beviskravet i fråga om diakonen hade behörighet att företräda församlingen vid avtalens ingående och att för församlingen bindande avtal därmed uppstått.
När det gäller ersättning säger hovrätten att mot bakgrund av den mycket begränsade utredning Sydsec presenterat i fråga om utebliven vinst har bolaget inte visat att det lidit skada på grund av församlingens avtalsbrott. Käromålet ska därför ogillas i denna del. Bolaget får därför nöja sig med ersättning för utebliven betalning 272 800 kronor. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
