En man döms till fängelse för grovt övergrepp i rättssak efter att ha hotat målsäganden i ett annat mål där mannens vän stod åtalad för mordförsök. Hovrätten konstaterar att mannens agerande utgör ett led i vad som närmast kan beskrivas som ett systematiskt försök att hindra lagföring av tungt kriminella i gängmiljön.
En vän till en 25-årig man stod åtalad i ett annat mål för försök till mord och övergrepp i rättssak. Den 5 mars 2021 kontaktade 25-åringen en av målsägandena som lämnat uppgifter i det målet per telefon. Han uttalade att den åtalade vännens familj skulle söka upp målsäganden om han inte tog tillbaka vad han uppgett för polisen.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Erkände
Mannen åtalades för grovt övergrepp i rättssak vid Luleå tingsrätt. Han erkände gärningen men menade att det skulle bedömas som brott av normalgraden.
Tingsrätten fann det genom målsägandens uppgifter och erkännandet styrkt att 25-åringen gjort sig skyldig till den åtalade gärningen.
Gällande rubriceringen ansåg tingsrätten att det rörde sig om hot av allvarligt slag eftersom de innefattat anspelning på ett våldskapital, trots att hoten framförts per telefon. Även om 25-åringen själv inte haft samröre med organiserad brottslighet anspelade han på att den åtalade vännen hade ett sådant.
Vidare bedömdes gärningen ha varit av särskilt farlig art eftersom syftet varit att förmå målsäganden att inte medverka i en brottsutredning.
Mannen dömdes därför för grovt övergrepp i rättssak till två års fängelse.
”Systematiskt”
Hovrätten finner det utrett att 25-åringen uttalat mer eller mindre förtäckta dödshot men att han talat i relativt lugn ton i samtalet. Den senare omständigheten anses dock sakna betydelse för frågan om hoten har varit av allvarligt slag. Det noteras att såväl 25-åringen som den åtalade vännen i närtid dömts för mycket grov våldsbrottslighet, vilket den hotade målsäganden varit medveten om. Hoten måste därför ha framstått som särskilt allvarligt för målsäganden.
Domstolen konstaterar att vännen, i det andra målet, förutom försök till mord även stod åtalad för övergrepp i rättssak efter att ha angripit ett vittne. I ljuset av det framstår 25-åringens agerande som ett led i ett nästan systematiskt försök att hindra lagföring av kriminella inom gängmiljön. Hovrätten anser därför att gärningen har varit av särskilt farlig art.
Mannen döms därför också i hovrätten för grovt övergrepp i rättssak till två års fängelse. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
