Efter att Säkerhetspolisen hörde av sig till Försäkringskassan beslutades det att en mans sjukersättning skulle dras in och att återkrav skulle riktas mot honom.
Kammarrätten gör nu samma bedömning.
Mannen har enligt domen en framträdande roll i en det högerextrema Nordiska motståndsrörelsen och har deltagit i ett antal aktiviteter.
Därför anses han inte sakna arbetsförmåga.
Försäkringskassan beslutade genom omprövning i oktober 2021 att inte ändra sitt tidigare beslut att dra in en mans sjukersättning från och med juli 2021. I januari året därpå beslutade kassan även att mannen skulle betala tillbaka cirka 325 000 kronor som han fått för mycket i sjukersättning och bostadstillägg.
När de ursprungliga gynnande besluten fattades bedömdes mannen ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som begränsade hans arbetsförmåga med mer än en fjärdedel.
Till grund för de nya besluten låg en promemoria som författats av Säkerhetspolisen, SÄPO, där det angavs att mannen var aktiv i NMR sedan år 2019 och dessutom hade en framträdande roll.
Det framgick att mannen under lång tid och återkommande deltagit i flera politiska aktiviteter såsom möten och demonstrationer, flygbladsutdelning, panering av partiets verksamhet, friluftsaktiviteter och krävande fysisk träning. Dessa aktiviteter indikerade att han hade förmågor som han bedömts sakna vid tidpunkten för de gynnande besluten.
Mannen överklagade besluten till Förvaltningsrätten i Stockholm. Han vidgick att han deltagit i sammanlagt 22 arrangemang under åren 2019, 2020 och 2021. Han förnekade att han haft en framträdande roll i partiet. Det finns inga fysiska krav för att delta i aktiviteterna, men oaktat detta saknar hans fysiska förmåga betydelse eftersom hans sjukskrivning beror på psykiska och sociala svårigheter. Under alla omständigheter vore det oskäligt att återkräva ersättningarna eftersom han varit öppen med sitt politiska engagemang och vilka aktiviteter han deltagit i.
Social fobi
Förvaltningsrätten konstaterade att mannens sjukskrivning från år 2012 berodde på hans neuropsykiatriska diagnoser, dystymi och sociala fobi. Som aktivitetsbegränsning angavs att han hade nedsatt motivation och aktivitetsförmåga. Han ansågs då vara varaktigt arbetsoförmögen i förhållande till alla arbeten i Sverige, inklusive Samhall.
Av de läkarutlåtanden som åberopats i målet framgår att mannen har förmåga att delta ”i en och annan kravlös aktivitet”. Domstolen ansåg att varken omfattningen eller karaktären av de redovisade aktiviteterna stämde in på den beskrivningen. I stället var det utrett att mannen med viss frekvens deltagit i aktiviteter som ställer krav på social interaktion och motivation samt förmåga att planera och ta initiativ.
Vissa begränsningar
Domstolen ifrågasatte inte att mannens diagnoser fortfarande orsakade vissa begränsningar men ansåg sammantaget att dessa inte var förenliga med de aktiviteter som han deltagit i. Hans arbetsförmåga ansågs därför inte längre vara nedsatt med minst en fjärdedel.
Av samma skäl ansågs Försäkringskassan ha haft fog för att kräva tillbaka sjukersättningen och bostadstillägget, eftersom mannen orsakat dessa. Eftergift var inte aktuellt.
Kammarrätten i Stockholm anser i likhet med förvaltningsrätten att mannen har en större arbetskapacitet än då han beviljades sjukersättning. Vidare saknas det skäl att ifrågasätta SÄPO:s uppgifter om att han har en framträdande ställning inom partiet.
Avslås
I kammarrätten har han lämnat in en aktivitetsförmågebedömning daterad november 2022. Där anges att hans arbetsförmåga är nedsatt med 100 procent eftersom han inte klarar arbetsträningen trots att miljö och arbetsuppgifter är anpassade efter hans förmåga och intresse.
Detta talar för att han har en begränsad arbetsmotivation men ger inte stöd för att han saknar arbetsförmåga, konkluderar domstolen. Överklagandet ska därför avslås. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
