Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att länsstyrelsen saknade rätt att besluta om föreläggande enligt djurskyddslagen när djurhållaren redan åtgärdat de aktuella bristerna.
Detta då det inte längre fanns något behov av ett föreläggande för att uppnå kraven i regelverket, vilket är en förutsättning för att ett sådant beslut ska fattas.
Länsstyrelsen i Skåne län genomförde oanmälda kontroller av en mans djurhållning vid tre tillfällen mellan 2011 och 2017. Vid samtliga kontroller noterades brister i djurhållningen i form av att för många kalvar hölls på för liten yta. Efter den sista kontrollen fick mannen möjlighet att yttra sig i ärendet och anförde då att bristerna var åtgärdade.
Redan åtgärdat
Trots det beslutade länsstyrelsen i juli 2017 att förelägga honom att se till att kalvarna skulle ha fått tillräckligt med utrymme senast inom en vecka från det att han fick del av beslutet.
Mannen överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Malmö och hävdade att han redan hade åtgärdat de aktuella bristerna genom att bland annat flytta ett antal kalvar. Rätten bedömde dock att länsstyrelsen hade fog för sitt beslut och avslog därför mannens överklagande.
Kammarrätten i Göteborg ansåg däremot att föreläggandet inte behövdes vid den tidpunkten med hänsyn till att syftet med föreläggandet var att förmå mannen att vidta åtgärder för att uppnå ett visst resultat, då resultatet redan var uppnått.
Upphävdes
Det förhållandet att det vid tidigare tillfällen uppmärksammats liknande brister i djurhållningen motiverade enligt domstolen inte ett sådant ingripande som ett föreläggande innebär och länsstyrelsens beslut upphävdes därför.
Högsta förvaltningsdomstolen gör nu till stor del samma bedömning som kammarrätten. Den framhåller att länsstyrelsen enligt 8 kap. 9 § djurskyddslagen får meddela de förelägganden som behövs för att regelverket ska efterlevas. Enligt domstolens tidigare avgörande HFD 2017 ref. 21 är syftet med ett beslut om föreläggande att förmå djurhållaren att vidta en viss åtgärd.
Behov förutsättning
En förutsättning för att ett föreläggande ska få meddelas är alltså att det finns ett behov av ett sådant för att den aktuella djurhållningen ska uppfylla de krav som ställs upp i regeringen.
I det här fallet fanns inte något sådant behov eftersom mannen vid tidpunkten för beslutet redan åtgärdat de aktuella bristerna. Länsstyrelsen hade vid den tidpunkten inte rätt att meddela föreläggandet och överklagandet avslås därför. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
