Bevisningen om mord genom utvidgat gärningsmannaskap höll inte.
Hovrätten dömde därför två av de tre tilltalade till 16 års fängelse för medhjälp till mord samtidigt som den tredje dömdes till livstid som gärningsman.
Högsta domstolen meddelar nu prövningstillstånd för att svara på om medhjälparna kan ha fällts för en annan gärning än de åtalats för.
Polis kallades en kväll i oktober 2021 till ett flerfamiljshus i Göteborg med anledning av larm om en pågående misshandel. Enligt inringaren hade någon skrikit aj ”jättehögt” i trapphuset och det hade även hörts mycket skrik och bankande. Ljudet hade sedan tystnat och en man i vit keps och skägg hade då gått ut.
Bara minuter senare var polis på plats och påträffade då en mycket svårt skadad rullstolsburen man i trapphusets hiss. Mannen fördes akut till sjukhus, men redan den initiala bedömningen var att han inte skulle överleva. En dryg vecka senare avled han också till följd av hjärnblödningar som han ådragit sig i misshandeln i hissen.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Dömdes till livstid
Tre män – nu 30, 34 respektive 37 – dömdes i Göteborgs tingsrätt alla till livstids fängelse för att tillsammans och i samförstånd ha mördat mannen.
Domstolen fann det utrett att männen tillsammans och i samförstånd hade deltagit i gärningen på ett sätt som gjorde att de skulle betraktas som gärningsmän. Mannen hade utsatts för ett omfattande antal slag, sparkar och stampningar som främst riktats mot huvudet. Offret var avsevärt mindre än förövarna, förlamad från midjan och nedåt och låg under händelseförloppet ned. Han hade därmed befunnit sig i ”en synnerligen skyddslös situation och helt saknat möjlighet att försvara sig eller undkomma våldet”, konstaterade tingsrätten.
De tre förövarna måste i det trånga utrymmet ha varit medvetna om den avsevärda risken för att utgången skulle bli dödlig – och dödsmisshandeln pågick också fram till att offret inte längre skrek eller rörde sig. Tingsrättens slutsats var att samtliga tre hade varit helt likgiltiga inför den dödliga utgången. De många försvårande momenten kring gärningen gjorde också att det var motiverat med lagens strängaste straff, även om mordet av allt att döma inte varit planerat.
Annan bedömning av hovrätten
Männen fälldes senare också i Hovrätten för Västra Sverige, men med en delvis annan bedömning.
37-åringen och 30-åringen har, till skillnad från 34-åringen, inte kunnat knytas till gärningen med dna-spår. Det var därför inte på samma sätt bevisat att de stampat och sparkat mordoffret. Utredningen visade i och för sig att männen hade främjat mordet – men inte att de deltagit på ett sätt som gjorde att de skulle fällas som gärningsmän genom utvidgat gärningsmannaskap. De fälldes därför i stället för medhjälp till mord – medan 34-åringen fälldes som gärningsman.
Det fanns alltjämt flera försvårande moment som gjorde sig gällande och hovrätten beslutade att döma de båda medhjälparna till 16 års fängelse. Att mordet inte varit planerat och att det förövats med likgiltighetsuppsåt gjorde inte att det fanns skäl att se mildare på gärningen än tingsrätten gjort. 34-åringen dömdes därför, som i tingsrätten, till livstids fängelse.
En skiljaktig nämndeman ansåg inte att uppsåt att döda var bevisat och ville därför fälla männen för synnerligen grov misshandel och grovt vållande till annans död – samt medhjälp till samma brott.
Männen skulle som en konsekvens av domen betala drygt 285 000 kronor i skadestånd till mordoffrets anhöriga.
HD ska pröva
Högsta domstolen, HD, beslutar nu att meddela prövningstillstånd i frågan om 37-åringen och 30-åringen får anses ha dömts för en annan gärning än den som de åtalats för. Frågan avseende prövningstillstånd avseende målet i övrigt avseende dessa båda tilltalade vilandeförklaras. HD beslutar samtidigt att inte ta upp 34-åringens eller målsägandenas överklaganden till prövning. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
