I både tingsrätten och hovrätten dömdes 20-åringen för grovt rattfylleri sedan han kört för snabbt, vingligt samt i motsatt färdriktning efter intag av narkotika.
Hovrätten var dock oenig, och enligt en skiljaktig mening, skulle inte brottet bedömas som grovt eftersom det inte är klarlagt att körsättet berodde på narkotikaintaget.
HD har nu meddelat prövningstillstånd.
Den 20-årige mannen åtalades vid Ystads tingsrätt för bland annat grovt rattfylleri. Enligt gärningsbeskrivningen hade han kört skåpbil efter att ha använt MDMA, som är narkotika.
En polisman berättade att han arbetade natt när de mötte en skåpbil med övermålade lyktor. Polisbilen vände och följde efter skåpbilen, som gjorde en skarp vänstersväng. Polisbilen följde efter med blå- och rödljus för att få stopp på skåpbilen, som inte stannade utan accelererade. Skåpbilen vinglade längs med hela vägbanan.
Bevisvärderingen i migrationsmål
En återkommande kritik är att den svenska asylprövningen brister i djupet av analysen av situationen i andra länder och missar att göra en sammanvägd bedömning av de olika riskerna som en person löper vid en utvisning. I ett färskt avgörande från Europadomstolen, som gällde en utvisning till Afghanistan, upprepades den kritiken. Bevisvärderingen i migrationsmål måste bli bättre – menar Anna Rogalska Hedlund i sin analys av det senaste avgörandet mot Sverige.
”Hög hastighet”
Hastigheten var hög, uppemot 80 kilometer i timmen på grusvägarna. Polisen la ut en spikmatta. Skåpbilen fick punktering på alla fyra hjulen men fortsatte färden ytterligare några hundra meter. När skåpbilen närmade sig en gård uppfattade de situationen som att bilen var på väg att köra in i gården, och därför prejades skåpbilen. 20-åringen hade i tiden före färden brukat narkotika.
Tingsrätten fann det styrkt att 20-åringen uppsåtligen gjort sig skyldig till rattfylleribrott. Frågan var hur brottet skulle rubriceras.
Enligt 4 a § lagen om straff för vissa trafikbrott ska vid bedömningen av om ett rattfylleribrott är att bedöma som grovt särskilt beaktas bland annat om körningen har inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten. Det ska göras en helhetsbedömning av omständigheterna och den vårdslöshet som görs gällande måste ha innefattat något moment av medvetet risktagande. Med ”påtaglig fara för trafiksäkerheten” avses en konkret fara, dvs. den fara för trafiksäkerheten som gärningen typiskt sett innebär.
Dömdes för grovt brott
Körningen hade skett på natten på riksväg och grusvägar där det varit liten eller ingen trafik. Å andra sidan har körningen skett i hög hastighet och – med beaktande av att skåpbilens lyktor varit övermålade – begränsad sikt. Färden hade varit vinglig, över vägmarkeringar och har även skett i motsatt färdriktning. Sedan skåpbilens hjul punkterats hade polis bedömt att bilen, som fortsatt köra, måste prejas för att undvika en kollision med en byggnad. Tingsrätten fann att körningen innefattat flera moment av medvetet risktagande och att körningen därför utgjort en sådan påtaglig fara för trafiksäkerheten att brottet ska bedömas som grovt. 20-åringen dömdes sålunda för grovt rattfylleri.
Skiljaktiga meningar
Hovrätten över Skåne och Blekinge fastställde tingsrättens dom. Hovrättsassessorn och en nämndeman var emellertid skiljaktiga och ansåg att det inte enbart med hänsyn till omständigheterna vid körningen gick att slå fast att 20-åringens körsätt berodde på att han var påverkad av narkotika. Det gick inte att utesluta att körningen sedan efterföljandet påbörjats berott på att 20-åringen försökt undkomma polisen. Någon närmare utredning som klarlägger i vilket tillstånd mannen befann sig i vid gärningstillfället har inte presenterats. Rattfylleriet skulle därför inte bedömas som grovt.
Högsta domstolen har nu meddelat prövningstillstånd och ska pröva om drograttfylleriet ska rubriceras som grovt. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall, juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
