Vid upploppet kastade kvinnan en glasflaska som träffade polismannen i huvudet.
Högsta domstolen konstaterar nu att brottet ska rubriceras som grovt, eftersom gärningen innefattat våld av allvarligt slag som kunde ha orsakat ännu svårare skador än vad som blev fallet.
Högsta domstolen bestämmer påföljden till fängelse i ett år.
I juni 2021 utbröt bråk mellan två grupperingar i en stadsdel i Borås och polis kallades till platsen. Situationen var upprörd och tumultartad. Polisen flyttade en av grupperingarna till en annan plats, men efter en stund uppstod tumult på nytt. Den då 22-åriga kvinnan var på platsen och var arg och frustrerad över det som pågick samt de allmänna förhållandena i stadsdelen.
Bevisvärderingen i migrationsmål
En återkommande kritik är att den svenska asylprövningen brister i djupet av analysen av situationen i andra länder och missar att göra en sammanvägd bedömning av de olika riskerna som en person löper vid en utvisning. I ett färskt avgörande från Europadomstolen, som gällde en utvisning till Afghanistan, upprepades den kritiken. Bevisvärderingen i migrationsmål måste bli bättre – menar Anna Rogalska Hedlund i sin analys av det senaste avgörandet mot Sverige.
Träffades i huvudet
När polisen tillfälligt fått ordning på situationen fick en polisman, som vid tillfället var civilklädd men stod tillsammans med flera uniformerade kollegor, en glasflaska kastad i huvudet. Det var den 22-åriga kvinnan som kastade flaskan.
Hon åtalades för grovt våld mot tjänsteman. Åklagaren påstod att 22-åringen hade angripit polismannen med våld då han ingripit med anledning av pågående brottslighet, genom att hon med hård kraft kastat en glasflaska som träffat honom i huvudet. Han orsakades smärta, svullnad, sårskada i huvudet samt artrit i käken.
Brottet skulle enligt åklagaren bedömas som grovt eftersom gärningen varit livsfarlig och kvinnan visat särskild hänsynslöshet och råhet. Tingsrätten dömde 22-åringen för våld mot tjänsteman av normalgraden till fängelse i nio månader.
I hovrätten stod åklagaren fast vid att brottet skulle bedömas som grovt men angav nu som skäl dels att gärningen avsett livsfarligt våld av allvarligt slag, dels att gärningen hade varit av särskilt hänsynslös och farlig art. Hänsynslösheten och farligheten bestod i att kvinnan hade kastat en glasflaska som träffat polismannen i huvudet när han ingripit mot den pågående brottsligheten där poliserna varit i numerärt underläge.
PT avseende rubricering
Hovrätten dömde kvinnan för grovt våld mot tjänsteman och bestämde påföljden till fängelse i ett år och två månader. Högsta domstolen meddelade prövningstillstånd enbart i fråga om rubricering och påföljd. Den huvudsakliga frågan är alltså om den gärning som kvinnan gjort sig skyldig till ska bedömas som våld mot tjänsteman eller grovt våld mot tjänsteman.
Hovrätten har kommit fram till att följande omständigheter är klarlagda kring gärningen och kvinnans uppsåt. Hon kastade en glasflaska som träffade polismannen i huvudet. Det skedde när han tillsammans med kollegor i en upploppsliknande situation arbetade med att hålla isär två grupperingar som bråkade med varandra. Han orsakades smärta, svullnad och en tre centimeter lång sårskada som behövde sys med två stygn. Han fick även artrit i käken och hade under flera månader svårt att gapa som vanligt.
Kvinnan insåg att hon kastade flaskan i riktning mot en grupp av poliser och att det fanns en hög risk att någon av dem skulle träffas och skadas på det sätt som skedde. Hovrättens slutsats var att kvinnan hade begått gärningen med likgiltighetsuppsåt.
Allvarligt slag
Högsta domstolen konstaterar att den gärning som kvinnan ska dömas för har ett ansenligt inslag av våld som fick allvarliga följder och som kunde ha orsakat ännu svårare skador än som blev fallet. Den misshandel som innefattas i gärningen motsvarar ett straffvärde kring tio månader, vilket innebär att gärningen bör anses ha innefattat våld av allvarligt slag. Däremot kan hennes agerande inte sägas vara av särskilt hänsynslös och farlig art.
Att rikta våld mot en polisman som försöker avvärja en upploppsliknande situation utgör visserligen angrepp på såväl den enskilde polismannen som det allmänna intresset att upprätthålla ordning i en situation som kunde bli farlig. Kvinnan hade emellertid inte någon direkt del i bråket mellan grupperingarna och hade inte för avsikt att påverka polisens arbete på platsen. Agerandet synes närmast vara betingat av impuls. Den hänsynslöshet och farlighet som gärningen innefattar kan därför inte anses gå utöver vad som täcks av den aktuella straffbestämmelsen som sådan.
En helhetsbedömning – där det särskilt beaktas att gärningen har innefattat våld av allvarligt slag – leder enligt Högsta domstolen till slutsatsen att brottet ska rubriceras som grovt våld mot tjänsteman.
Ett års fängelse
Straffskalan för grovt våld mot tjänsteman är fängelse i lägst ett år och högst sex år. Straffvärdet ska alltså bestämmas inom det spannet. De försvårande omständigheterna kring gärningen är tillräckligt beaktade genom att brottet ska rubriceras som grovt. Straffvärdet motsvarar alltså ett års fängelse. Det föreligger inga omständigheter som ger anledning att vid straffmätningen avvika från straffvärdet. Högsta domstolen ändrar hovrättens dom så att påföljden bestäms till fängelse i ett år. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall, juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
