En man som bar en guldlänk värd 120 000 kronor i samband med att han greps för narkotikabrott fick inte behålla länken i någon av underinstanserna.
Högsta domstolen håller med och anser att det förhållandet att utvidgat förverkande av en guldlänk ogillades för ett visst brott inte hindrar ett förverkande för ett nytt annat brott.
Den 24-årige mannen dömdes för narkotikabrott, grovt narkotikabrott och brott mot knivlagen till 2,5 års fängelse i både tingsrätten och hovrätten. Vid gripandet på Råsundavägen bar han bland annat en guldlänk värderad till 120 000 kronor som togs i beslag. Frågan var om den skulle förverkas. Mannen hävdade att länken tillhör hans mor. Av en dom från Solna tingsrätt den 9 augusti 2019 mot 24-åringen framgick att tingsrätten inte förverkat en guldlänk såsom utbyte av brott eftersom det inte var helt bevisat att den tillhörde honom.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Kvitto saknas
Tingsrätten konstaterade i det mål som fick prövningstillstånd i Högsta domstolen att det inte finns något inköpskvitto och det framgår alltså inte vem som ursprungligen köpt guldlänken. Det är, enligt tingsrätten, givet att ett förhör med en tilltalads mamma, som inte hörs under ed och som dessutom får anses vara närmast part i frågan om äganderätten, har ett ganska lågt bevisvärde. Den övriga bevisningen ansågs inte visa vem som de facto äger guldlänken. Tingsrätten konstaterade att 24-åringen i samband med två polisingripanden burit guldlänken. Tingsrätten ansåg vid en samlad bedömning att det som har framkommit inte i tillräckligt hög grad visar att guldlänken tillhör någon annan än 24-åringen. Guldlänken kunde därför förverkas.
Utgör inte hinder
Svea hovrätt konstaterade inledningsvis att den dom från Solna tingsrätt i ett annat mål där frågan om förverkande prövats inte utgör hinder mot att frågan prövas inom ramen för förevarande mål. Avvisningsyrkandet ogillades därför.
Svea hovrätt ansåg, i likhet med tingsrätten, att bevisvärdet av förhöret med den tilltalades moder är relativt lågt. Även värdet av den bevisning som åberopats till stöd för att modern kunnat köpa in länken ansågs begränsat. Eftersom guldlänken har värderats till cirka en tredjedel av hennes årsinkomst, ger inkomstuppgifterna, enligt hovrätten, inte stöd för att modern haft råd att köpa länken
Högsta domstolen meddelade prövningstillstånd i fråga om förverkandet av guldlänken och fastställer hovrättens beslut. HD konstaterar inledningsvis att det är en vedertagen rättsstatlig norm att det som en gång har lagts fast rättsligt inte sedan bör prövas igen, om det inte finns starka skäl för detta. Samtliga straffrättsliga sanktioner bör tas upp i ett sammanhang, framför allt så att det kan göras en helhetsbedömning av reaktionen på brottet.
Behöver inte bevisa
I likhet med andra former av förverkande är utvidgat förverkande en rättsverkan av ett visst begånget brott, det vill säga i detta fall av det brott som ligger till grund för åtalet och som utlöser möjligheten till utvidgat förverkande. Men till skillnad från annat förverkande krävs det vid det utvidgade förverkandet, framhåller HD, inte att den egendom som ska förverkas kan knytas till det åtalade brottet. Det räcker att det är klart mera sannolikt att egendomen utgör utbyte av brottslig verksamhet i allmänhet än att så inte är fallet.
Åklagaren behöver alltså inte bevisa från vilket brott som egendomen härrör eller närmare precisera vilken brottslig verksamhet det rör sig om. Av betydelse blir i stället hur innehavaren kan ha fått egendomen och om innehavet framstår som rimligt med hänsyn till möjligheten att på laglig väg få inkomster som kan förklara innehavet. Utredningen riktas därför i praktiken ofta in på den berördes ekonomiska förhållanden. Lagstiftningen förutsätter att det görs en bred och nyanserad bedömning av alla de omständigheter som är relevanta i detta avseende.
Inte minst mot den bakgrunden kan det framstå som otillfredsställande om den enskilde ännu en gång ska ställas inför att behöva försvara varifrån egendomen kommer, ifall han eller hon på nytt åtalas för ett brott som kan utlösa utvidgat förverkande. Den saken kan ju sägas redan ha utretts och prövats rättsligt i den tidigare rättegången. Det kan hävdas att en ordning, där den första prövningen av omständigheterna saknar rättskraft, är mindre väl förenlig med det synsätt som motiverar en brottmålsdoms rättskraft.
Nytt begånget brott
Samtidigt är det emellertid en straffrättslig utgångspunkt – här liksom annars – att ett nytt begånget brott ska kunna medföra en fullständig reaktion på det brottet. Det utvidgade förverkandet är konstruerat som rättsverkan av ett visst brott som den åtalade har gjort sig skyldig till och är avsett att utgöra en del i den samlade reaktionen på denna brottsliga gärning. Detta talar, enligt HD, för att frågan om utvidgat förverkande av egendomen bör kunna tas upp igen på grund av ett nytt brott, trots att utvidgat förverkande av samma egendom har prövats tidigare för ett annat brott.
Det finns inte heller tillräckligt utrymme för att låta en mer allmän princip om rättskraft i brottmål hindra en ny prövning av frågan om utvidgat förverkande vid ett nytt brott. Det kan anmärkas att denna slutsats inte innebär att den första domen skulle sakna rättskraft såvitt avser frågan om utvidgat förverkande; dess rättskraft sträcker sig emellertid inte längre än till att avse utvidgat förverkande i förhållande till det förverkandeutlösande brott som den domen avser.
Inget hinder
HD:s slutsats är att domen från 2019, där ett yrkande om utvidgat förverkande av guldlänken avslogs, inte hindrar att det görs en prövning av frågan om utvidgat förverkande av guldlänken på grund av den brottslighet som den tilltalade nu har gjort sig skyldig till. Den tilltalades yrkande om avvisning ska därför avslås.
På de skäl som hovrätten har redovisat finns det förutsättningar att förklara guldlänken förverkad med stöd av bestämmelserna om utvidgat förverkande i 36 kap. 1 b § brottsbalken. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
