En kvinna döms i både tingsrätten och hovrätten för tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp då hon hängt upp en nazistflagga i sitt fönster som både närboende och folk i närheten kunnat se.
Hennes invändning om att hon använt flaggan som insynsskydd saknar betydelse eftersom hon insett svastikans betydelse.
Polisen fick ett samtal om att en nazistflagga var upphängd i ett fönster i ett bostadsområde. Enligt en polisman på platsen var flaggan stor och täckte hela fönstret. Den 28-åriga kvinnan som bodde i bostaden åtalades därför i Örebro tingsrätt för hets mot folkgrupp.
”Hade inte den betydelsen”
Den tilltalade förklarade att hon hade hängt upp flaggan eftersom hon behövde insynsskydd i rummet där hon bytte om. Hon visste om att svastikan förknippas med Hitler, flaggan hade inte den betydelsen för henne.
Domstolen godtog inte den invändningen. Inledningsvis konstaterade den att tryckfrihetsförordningen var tillämplig i målet eftersom flaggan framställts i tryckpress, var utgiven och att brottet inte var preskriberat.
Den framhöll därefter att flaggan i sig innebär att man uttrycker missaktning mot bland annat judar och romer med anspelning på ras, etniskt ursprung och beträffande judar, trosbekännelse. Rätten ansåg även att meddelandet spritts på det sätt som krävs för straffansvar. Detta då en person som bor nära kvinnan uppenbarligen sett flaggan och kontaktat polisen, och personer som varit i närheten har också kunnat se de den.
Måste ha insett
Rätten menade att kvinnan måste ha insett att det fanns en risk för att hon uttryckte missaktning mot bland annat judar och romer genom att hänga upp flaggan, vilket inte avhållit henne från att ändå göra det. Hon hade alltså ha agerat med likgiltighetsuppsåt och dömdes för hets mot folkgrupp enligt 7 kap. 6 § tryckfrihetsförordningen och 16 kap. 8 § 1 st brottsbalken.
Brottet bedömdes som ringa med ett straffvärde motsvarande dagsböter, men eftersom det rörde sig om nyupptäckt brottslighet omfattades den av en tidigare ådömd påföljd i form av ett och ett halvt års fängelse.
Insiktsuppsåt
Även Göta hovrätt anser att kvinnan gjort sig skyldig till brottet och fastställer därför domen. Rätten gör samma bedömning som underinstansen förutom att 28-åringen anses ha agerat med insiktsuppsåt eftersom hon måste ha insett att flaggan, vars budskap hon var införstådd med, skulle komma att uppfattas av andra personer. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
