Hovrätten är överens med tingsrätten i skuldfrågan och dömer en pojke för vapenbrott.
Till skillnad mot underinstansen anser hovrätten dock att vapenbrottet ska betraktas som grovt, bland annat därför att pistolen förvarats lättillgänglig i en jacka på allmän plats.
På kvällen den 24 april 2021 stannade en polisbuss på en parkeringsplats i Landskrona. Poliserna i bussen lade märke till en kille som hade en skyddsväst i handen och gick närmare för att kontrollera personerna på platsen. På platsen befann sig fyra personer, bland annat en 17-årig pojke och en 23-årig man som var släkt och kända av polisen sedan tidigare.
Den 17-åriga pojken sprang från platsen och efterföljdes av två poliser. Medan han sprang slängde han en jacka mellan två parkerade bilar. I jackan påträffades senare en skarpladdad pistol samt ett kvitto utställt på 17-åringen. På parkeringsplatsen där de fyra personerna uppehållit sig fann polisen ytterligare en pistol och skarpladdade patroner.
Pojken och mannen åtalades tillsammans och i samförstånd för grovt vapenbrott och brott mot vapenlagen.
Utom rimligt tvivel
Lunds tingsrätt fann det styrkt att både 17-åringen och 23-åringen befann sig på parkeringsplatsen tillsammans med två eller tre andra personer när polisbussen anlände till platsen. Av utredningen framgår att den pistol som anträffats på parkeringsplatsen knutits till 23-åringen genom DNA-analyser. DNA hade påvisats på flera ställen på pistolen. Sannolikheten för sekundär överföring av DNA under sådana förhållanden är så pass liten att det kan anses ställt utom rimligt tvivel att han befattat sig med pistolen, konstaterade domstolen.
Det var dock inte visat att 23-åringen innehaft vapnet på parkeringsplatsen den aktuella kvällen. Förutom vittnesmål från två poliser som placerar 23-åringen i närheten av stället där pistolen anträffades saknas det omständigheter som talar för att mannen befattat sig med vapnet på platsen. Åtalet skulle därför ogillas i denna del.
Ungdomsvård
Genom polisernas samstämmiga vittnesmål samt det utställda kvittot var det dock styrkt att 17-åringen kastat en jacka innehållandes en skarpladdad pistol. I rubriceringsfrågan konstaterade tingsrätten att åklagaren inte utvecklat varför gärningen ska anses ha varit av särskilt farlig art. Vid en sammanvägd bedömning ansåg domstolen att det skulle rubriceras som vapenbrott av normalgraden. Den 17-åriga pojken dömdes till ungdomsvård med särskild utskrivningsföreskrift medan 23-åringen frikändes helt.
Hovrätten över Skåne och Blekinge ansluter sig till tingsrättens bedömning i skuldfrågan. I likhet med underinstansen anser hovrätten att det är styrkt att 17-åringen innehaft det vapen som anträffades i jackan. Åtalet ska därför bifallas i denna del.
Hovrätten delar även tingsrättens bedömning av sannolikheten för sekundär överföring av 23-åringens DNA på vapnet som anträffades på marken är så pass låg att det är klarlagt att han någon gång befattat sig med vapnet. Alternativa förklaringar för förekomsten av DNA kan dock inte uteslutas. Bland annat påpekar domstolen att det befann sig ytterligare tre personer kvar på platsen när polisen anlände, vilka inte hörts i målet. Den 23-åriga mannen frikänns därmed helt.
Bedöms som grovt
Angående rubriceringen av 17-åringens vapenbrott konstaterar rätten bland annat att pojken innehaft ett skarpladdat skjutvapen, utan lagligt användningsområde, på allmän plats. Dessutom har vapnet förvarats lättillgänglig i en jacka tillsammans med en skyddsväst, vilket talar för att det skulle komma till brottslig användning. Brottet ska därför bedömas som grovt.
Den 17-åriga pojken döms för grovt vapenbrott till sex månaders sluten ungdomsvård. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här