Kronofogden gjorde sig skyldig till ett grovt rättegångsfel när underrättelsen om inledande av skuldsanering skickades till en borgenär på en inaktuell adress.
Enligt hovrätten skulle underrättelsen ha skickats till en adress som borgenären mailat myndigheten om och fått bekräftelse på.
En gäldenär ansökte den 31 juli 2019 om skuldsanering och angav i sin anmälan en skuld till en man i Göteborg. Kronofogdemyndigheten beslutade därefter att inleda ett sådant förfarande och skickade den 25 oktober 2019 ut information om att skuldsanering var inledd till göteborgaren på angiven adress. Underrättelsen kom inte i retur och beslut att inleda skuldsanering kungjordes den 29 oktober 2019.
Göteborgaren, som sedan år 2011 har en fordran mot gäldenären som finns registrerad hos Kronofogdemyndigheten, kontaktade Kronofogdemyndigheten och meddelade att han ändrat adress och flyttat från Göteborg till Onsala. Kronofogdemyndigheten bekräftade adressändringen via e-post.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Fick aldrig brevet
Kronofogdemyndighetens underrättelse den 25 oktober 2019 skickades således till en inaktuell adress. Eftersom adressen inte längre var aktuell kom aldrig brevet att nå honom. Den 20 februari 2020 erhöll han ett brev från Kronofogdemyndigheten där det framgick att de avslutat hans mål eftersom hans svar på tidigare skickad underrättelse uteblivit. Detta brev skickades till den nya adressen.
Då Kronofogdemyndigheten inte underrättat honom på korrekt sätt genom att använda sig av en felaktig adress, trots anmälan om adressändring, ansåg mannen att ett grovt fel förekommit. Detta kan antas ha inverkat på utgången av målet och domvilla föreligger.
Undersökningsplikt
Hovrätten för Västra Sverige konstaterar att det av skuldsaneringslagen framgår att en underrättelse ska skickas till de borgenärer som är kända i ärendet senast en vecka efter det ett beslut om inledande av skuldsanering kungjorts. I underrättelsen ska borgenärerna bland annat upplysas om att ett inledandebeslut har fattats och att de inom den tidsfrist som angetts i kungörelsen ska inkomma med vissa uppgifter. Kronofogdemyndigheten har en undersökningsplikt som bland annat innefattar dessa frågor.
Av akten framgår att mannen anmält sin nya adress till Kronofogdemyndigheten den 13 juni 2019 och att Kronofogdemyndigheten bekräftat att adressen ändrats. Han har således, menar hovrätten, uppfyllt vad som krävs av honom i detta avseende (jfr. till exempel rättsfallet NJA 2004 s. 468). Kronofogdemyndigheten har emellertid använt sig av de inaktuella adressuppgifter som sökanden lämnat, utan att göra egna efterforskningar. Enligt hovrättens mening utgör inte detta tillräckliga åtgärder för att säkerställa att underrättelser sedan skickats till korrekta och aktuella adresser. Detta särskilt i fall när borgenärens rätt till betalning berörs och när Kronofogdemyndigheten har en annan adress till borgenären registrerad hos sig.
Grovt rättegångsfel
Kronofogdemyndighetens felskickade underrättelse utgör ett grovt rättegångsfel och har inneburit att borgenären gått miste om möjligheten att få sin skuld medtagen i beslutet om skuldsanering och istället medfört att den avskrivits.
Kronofogdemyndighetens beslut om skuldsanering ska därför undanröjas och ny handläggning ska äga rum hos Kronofogdemyndigheten. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
