Under flera års tid har landets lärarutbildningar fått kritik för bristande kvalitet. En av utbildningarna är ämneslärarutbildningen. Nu inleder Riksrevisionen en granskning av ämneslärarutbildningen – och hur regeringens styrning påverkar kvalitén.
– Granskningen ska undersöka om lärosätena kan skapa bättre förutsättningar för en hög utbildningskvalitet. Dessutom kommer vi att titta på regeringens förhållandevis detaljerade styrning, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Kritik under flera år
I dagsläget finns totalt fyra lärarutbildningar: folkskollärarutbildningen, grundlärarutbildningen, ämneslärarutbildningen och yrkeslärarutbildningen, och totalt börjar drygt 13 000 studenter vid de olika lärarutbildningarna varje år.
Men enligt Riksrevisionen har landets lärarutbildningar fått motta kritik under flera års tid.
Flera utredningar har även visat att lärarutbildningarna inte heller erbjuder studenterna de kunskaper som krävs för att bli lärare – och i en granskning från april i år fick cirka hälften av de 64 grundlärarutbildningarna omdömet ”ifrågasatt kvalitet” av Universitetskanslersämbetet.
Ämneslärarutbildningen granskas
Mot bakgrund av kritiken inleder nu Riksrevisionen en granskning av ämneslärarutbildningen.
Anledningen till att ämneslärarutbildningen granskas är att både den tidigare bedömts vara minst välfungerande, samt att det är den lärarutbildning som har störst ämnesdjup.
Kvalitén ska granskas
Syftet med granskningen är att bedöma om lärosätenas styrning av utbildningen ger förutsättningar för en utbildning av hög kvalitet.
Dessutom ska granskningen titta på regeringens styrning av innehållet och målen i utbildningen.
Resultatet av granskningen är planerat att publiceras i maj 2020.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här
