Hovrätten dömer en 40-årig tysk medborgare för sabotage efter en klimataktion där han klistrat fast sig på Centralbron i Stockholm.
Den samhällsekonomiska kostnaden anses ha varit betydande.
Bakgrunden till åtalet för sabotage är följande: Vid 17.30-tiden onsdagen den 17 augusti 2022 genomfördes en aktion genom vilken en grupp personer stoppade trafiken i norrgående riktning på Centralbron i Stockholm genom att sitta på vägbanan. Vissa av de deltagande personerna hade klistrat fast sig i vägbanan. En av de personer som deltog i aktionen och som klistrat fast sig var den i målet åtalade 40-årige tyske medborgaren. Polis kallades till platsen och kunde gripa mannen.
40-årigen uppgav att han var på besök i Stockholm. Han är klimataktivist och i Stockholm träffade han på andra klimataktivister och han blev då inbjuden att delta i aktionen. Det var inte planerat Vid aktionen bromsade en grupp trafiken med fanor. Han gick sedan ut på körbanan och limmade fast sig för att förstärka budskapet. Han tror att han var på körbanan i bara några minuter, sedan lyftes han över till trottoaren. Det var polisen som bar bort honom. Hans avsikt var aldrig att störa enskilda personer. Han vill inte störa och skada. Avsikten var att påkalla medias, politikers och samhällets uppmärksamhet Det pågår en klimatkatastrof och politikerna har verktygen att förhindra den.
Rusningstid
Stockholms tingsrätt, vars dom Svea hovrätt fastställer, konstaterade först att auktionen stört och hindrat den allmänna samfärdseln. Nästa fråga var om störningen och hindret varit allvarligt på ett sådant sätt som krävs för straffansvar. Blockeringen av norrgående trafik har skett i rusningstid. Av utredningen framgår att körfälten har varit helt blockerade av demonstranter från cirka klockan 17.35 till 17.55 och att det under denna tid normalt sett passerar 1100 fordon på platsen. Det framgår vidare att under tiden från cirka 18.05 till 18.45 var två av tre körfält i norrgående riktning blockerade på grund av polisens insats, vid vilken det bland annat ställdes polisbilar i körfälten samt att det under denna tid normalt sett passerar 2 000 fordon på platsen. I den av åklagaren åberopade trafikanalysen har den sammanlagda kostnaden för den samhällsekonomiska störningen beräknats till cirka 750 000 kronor.
Av trafikanalysen framgår att den angivna kostnaden grundats på genomsnittliga trafikflöden och genomsnittliga uppskattade kostnaden per fordon för restidsförlängningen.
Betydande samhällsekonomisk kostnad
Det kan, enligt tingsrätten, inte anses styrkt att den samhällsekonomiska kostnaden i detta fall uppgått till 750 000 kronor. Det står emellertid klart att blockeringen av körfälten påverkat ett mycket stort antal trafikanter med bland annat en inte obetydlig restidsförlängning som följd och att den samlade samhällsekonomiska kostnaden varit betydande. Tingsrätten anser det därmed vara styrkt att agerandet allvarlig stört och hindrat den allmänna samfärdseln.
40-åringen måste ha insett att hinder och störning av detta slag skulle bli följden av agerandet. Han har således begått gärningen med uppsåt Åtalet ansågs därmed styrkt. Vad den tilltalade anfört om en pågående klimatkatastrof utgör inte en straffrättslig ansvarsfrihetsgrund. Han ska därför, så som åklagaren gjort gällande, dömas till ansvar för sabotage. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 70 dagsböter. Dagsböterna skulle, enligt tingsrätten, anses erlagda genom den tid mannen suttit häktad.
Svea hovrätt fastställer tingsrättens dom.
Fotnot: I en tidigare version uppgavs felaktigt att mannen dömts till fyra månaders fängelse. Tingsrätten skrev att straffvärdet motsvarade fängelse, men påföljden stannade vid villkorlig dom och dagsböter eftersom han är tidigare ostraffad och lever under ordnade förhållanden.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
