”Framtidens juristutbildning – krav på tre års teori och två års praktik för examen?”

KRÖNIKA – av Ulf Lundqvist, docent i processrätt och verksam som konsult vid Bokbyrån

När jag började på juristlinjen för 35 år sedan var det en lärare som sa att efter examen kommer förändringstakten i lagstiftning och utvecklingen på arbetsmarknaden att vara fortsatt hög och utbildningen måste läsas in igen för att kunna hänga med i svängarna – fem gånger uppdatering var budskapet.

Vi vet alla att ändringstakten inte har avstannat utan snarare ökat ytterligare. Det är en följd av bland annat medlemskapet i EU, att Europakonventionen gäller som svensk lag och en accelererande internationalisering av handel och ekonomier.

Framsteg inom teknik och forskning skapar nya villkor för investeringar och en hållbar samhällsutveckling. För stunden står Artificiell Intelligens och digitaliserade motorvägar högt i kurs men väcker också nya frågor om rättsordningen och de grundvärden och rättigheter som den upprätthåller.

Rättssystemet och dess regler formas av legalitetsprincipen som ett minoritetsskydd mot en godtycklig och maktfullkomlig stat. Men varken lagstiftning eller rättspraxis är i sig en pålitlig samarbetspartner för den enskilde eftersom normen eller principen inte utesluter att rättigheter kan bli kränkta till exempel på diskriminerande grunder och beroende enbart av att personen hör till en viss samhällsgrupp.

Rättsskyddet blir sällan bättre än vad tillämparen är villig, förberedd och tränad till.

Min erfarenhet från undervisning vid olika lärosäten är att andelen underkända vid första tentamenstillfälle är högt. Ibland har det varit mer än en tredjedel (50 procent för G) och ofta brister det då i tillämpningen.

Olika alternativ inventeras inte, vägval sker utan närmare reflektion och motivering och hänvisning till lagrum eller praxis saknas.

Jag har haft grupper där ingen av studenterna har skrivit en PM innan de började på juristlinjen och halvvägs in i utbildningen inte heller vet vilka krav som ställs på en godtagbar PM.

Jag är själv ingen mästare på att skriva texter, men jag vågar ändå påstå att det finns en klar potential att utveckla juristutbildningen kring rättslig analys, utvärdering, motivering – och att uttrycka sig klart och tydligt i skriftlig form.

Motiveringsskyldigheten är viktig inte bara för domare och andra beslutsfattare i allmän regi. Även byråns jurister ska förse klienten med strategier och linjer för positionering och försvar och förklara sig inför rätten.

Det bör övas tidigt och genom hela utbildningen och läraren få tid och resurser för handledning och förklara hur en bra sak kan bli ännu bättre. Så är det inte idag.

Resurserna blir alltmer knappa och det går tyvärr ut över utbildningen och dess kvalitet och här måste noteras scheman och standardiserade ekvationer för att beräkna timmarna för skyldigheten att undervisa.

En erfarenhet är återkommande tidsbrist att planera och förbereda undervisning och egen forskning förutsätter genomgående externa anslag. Tid saknas annars för det och det blir svårt att hålla sig uppdaterad på senaste nytt och utvecklingstendenser inom juridiken och samhället i stort.

Kanske är tiden mogen för att banta utbildningen till tre års teoretiska studier och efter praktik i två år avlägga en examen – en eventuellt med en viss inriktning. Viktigt blir då att överföra och ta med grundvärden som rättsstat, mänskliga rättigheter, skydd för äganderätt och upphovsrätt och därtill envars människovärde i en föränderlig omvärld.

Med en sådan ”studietidsförkortning”  kan då en del stressmoment avföras från studiemiljön, som kan vara plågsam och nästan outhärdlig om man får tro en del studenter.

En utbildning som mer än idag integrerar rättsordningens grundvärden och rättigheter med en yrkesroll där juristen är oberoende, opartisk och har stark integritet främjar demokrati och en hållbar samhällsutveckling eftersom den har ett inkluderande perspektiv. Vilken roll bör juristutbildningen egentligen ha?

Ulf Lundqvist är docent i processrätt och verksam som konsult vid Bokbyrån.

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här