Framtidens juridik – även kommunikation, organisation och globalisering
Efterfrågan på jurister komma att öka ännu mer i framtiden – och det gäller allt från IT-juridik och straffrätt till hållbarhet och mänskliga rättigheter.
För att klara av framtidens krav på jurister borde dock juristutbildningen bli en mer praktiskt inriktad yrkesutbildning med fler kontakter med de verksamheter där juristerna ska verka.
Det säger representanter från den juridiska arbetsmarknaden i Dagens Juridiks/Legally Yours uppföljning av vår tidigare artikel om universitetens syn på framtidens jurister.
Idag följer vi upp artikeln med motsvarande frågor som besvaras av arbetsmarknadens representanter. Även de målar upp en ljus bild för framtidens juristkår men sätter fingret på de krav på förändring som framtiden kommer att medföra.
– Juridiken blir mer och mer komplex, bland annat beroende på globaliseringen. Detta ställer krav på fler jurister, men också på att jurister vidareutbildar sig och får erfarenhet inom nya rättsområden, säger Mia Edwall Insulander, generalsekreterare för Advokatsamfundet.
Behövs det fler jurister som kommer ut på ”marknaden”?
Nicklas Lagrell, personaldirektör, Åklagarmyndigheten:
– Ja, det finns ett stort behov av jurister i samhället. Dels för att fylla behovet för typiska juristanställningar, dels för många andra anställningar.
– Med en juristutbildning i botten och med den juridiska metoden som verktyg kan en jurist bidra till att belysa en sak- eller handläggningsfråga ur fler aspekter.
– Åklagarmyndigheten har haft en snabb tillväxt de senaste två åren. Under 2021 anställde vi cirka 160 nya åklagare vilket är det största antalet anställda någonsin under ett enskilt år.
– Vi ser ett fortsatt behov av ökad rekrytering de kommande åren. Så för Åklagarmyndighetens del ser vi ett behov av en kontinuerlig påfyllning av fler jurister.
§ § §
Caroline Falconer, ordförande, och Åsa Henriksson, styrelseledamot och kommunikationsansvarig, Sveriges bolagsjurister:
– Vi har under de senaste åren sett en fortsatt ökning av efterfrågan på kompetenta och affärsinriktade bolagsjurister och vi bedömer att arbetsmarknaden för bolagsjurister är god.
– Vi har under ett antal år sett indikationer från bolagen på ett ökat behov av bolagsjurister, bland annat som en följd av GDPR och ökad/skärpt reglering på olika områden.
§ § §
Avdelningschefen Maria Isaksson och enhetschefen Marie Eriksson, Domstolsverket:
– Vi ser ibland att efterfrågan är högre än utbudet. Det är i mångt och mycket juristernas arbetsmarknad.
– Domarförsörjningen utmynnar från detta och vi behöver ett brett underlag för att få de bästa och skickligaste domarna.
§ § §
Mia Edwall Insulander, generalsekreterare, Advokatsamfundet:
– Jag tror att arbetsmarknaden framöver fortsatt efterfrågar kunniga och omdömesgilla jurister.
– Juridiken blir mer och mer komplex, bland annat beroende på globaliseringen. Detta ställer krav på fler jurister, men också på att jurister vidareutbildar sig och får erfarenhet inom nya rättsområden.
– Advokatbyråerna anställer fortsatt många jurister, cirka 450 stycken under perioden 1 jan-30 april 2022, vilket är lika många som samma period år 2021.
– Majoriteten av dem som anställde var affärsjuridiska advokatbyråer (cirka 60 procent). Antalet inträdda advokater under samma period ökade från år 2021 till år 2022.
§ § §
Ulrika Husmark, professionsanalytiker på fackförbundet Akavia:
– Akavia ser en god arbetsmarknad och stor efterfrågan på jurister framöver. Prognosen de kommande åren är att arbetsmarknaden är i balans, både för nyexaminerade och erfarna jurister.
– Det som även behövs är mer mångfald i branschen. Samtidigt som många jurister tror att mångfald och olika yrkesbakgrund skulle bidra till innovation och kreativt tänkande på arbetsplatsen, tycker ungefär sju av tio unga jurister att det är för lite mångfald på ledande positioner, både vad gäller kön och etnicitet.
Vilka områden/discipliner inom juridiken ökar mest i betydelse?
Caroline Falconer, ordförande och Åsa Henriksson, styrelseledamot och kommunikationsansvarig, Sveriges bolagsjurister:
– Detta följer den allmänna utvecklingen i affärsvärlden, vilket innebär att bolagsjurister är sysselsatta med de områden och discipliner som ökar mest i betydelse i samhället i stort.
– Av dessa kan nämnas övergripande utvecklingstrender såsom digitalisering, ”juridifiering”, ökad reglering och globalisering samt mera specifika områden såsom compliance inklusive handelssanktioner, ”fintech”, hållbarhet, ESG (environmental, social and governance, reds anm.), GDPR och dataskydd, AI, informationssäkerhet och mänskliga rättigheter.
§ § §
Mia Edwall Insulander, generalsekreterare, Advokatsamfundet:
– Det är svårt att svara på eftersom synen på vad som ökar mest i betydelse beror på vilket perspektiv man har. Men miljörätt och hållbarhetsfrågor ökar i betydelse, liksom exempelvis frågor som rör informationsteknologi. Det är områden där juridisk kompetens allt oftare efterfrågas.
– Det internationella perspektivet visar också att mänskliga rättigheter och konstitutionell rätt är mer angeläget än någonsin.
§ § §
Ulrika Husmark, professionsanalytiker på fackförbundet Akavia:
– Legal Tech-företag tros få en alltmer framträdande ställning. Ett område som får en allt viktigare roll och som förändras snabbt, är AI och Big data som kräver kunskap inom internationell rätt.
– Allteftersom miljö- och klimatfrågor får ett större utrymme i samhället kan jurister med inriktning mot hållbarhet och klimaträtt bli mer eftertraktade.
– Vi har också fått signaler om att det är brist på upphandlingsjurister, liksom arbetsrättsjurister i privata bolag.
§ § §
Nicklas Lagrell, personaldirektör, Åklagarmyndigheten:
– Det är tydligt för oss att straffrätten är ett högaktuellt och uppmärksammat område där också politikerna visar ett mycket stort intresse. Straffrätten diskuteras på många nivåer i samhället och mycket händer inom denna centrala och traditionella delen av juridiken.
– Intresset för straffrätten har stor påverkan på juristernas arbetssituation och uppgifter genom hela rättskedjan. Även internationellt finns ett ökat intresse för straffrätten och straffprocessrätten. Det kan bland annat visa sig genom ökat samarbete kring utredningar utanför nationsgränserna såsom vid till exempel krigsbrott men även inhämtande av bevis, annan rättslig hjälp och lagföring.
– Andra områden inom juridiken som är högaktuella, och där det också kan vara svårt att rekrytera kvalificerade jurister, är personuppgiftshantering, IT-relaterad juridik och offentlig upphandling.
§ § §
Avdelningschefen Maria Isaksson och enhetschefen Marie Eriksson, Domstolsverket:
– Inte en helt enkel fråga, men det vi kan framföra är att brottmålen ökar och kräver därför fler resurser.
– För Domstolsverkets del är också arbetsrätt en viktig kompetens.
Hur bör juristutbildningen anpassas till framtidens krav inom juridiken?
Karin Påle Bartes, rådman vid Södertörns tingsrätt och representant för Sveriges domstolar:
– Här kan säkert mycket åtgärder göras för att klivet från universitetet till den första arbetsplatsen inte ska upplevas som för stort. Ett närmare samarbete mellan universitetet och domstolen kan gynna både studenter och domstolen som potentiell arbetsgivare.
– Studenten skulle inse att det framtida arbetet inte enbart kommer att handla om ren juridik utan också om mänskligt bemötande. På domstolarna arbetar vi exempelvis både med bemötande- och klarspråksfrågor som är viktiga för att den enskilde individen ska förstå och uppleva processen som rättvis.
– Den juridiska diskussion som förekommer på ett universitet är samtidigt nyttig för domstolarna att ta del av.
§ § §
Ulrika Husmark, professionsanalytiker på fackförbundet Akavia:
– Den juridiska metoden är fortfarande vital men juristutbildningen behöver även får fler praktiska moment, med fokus på IT och inslag av personlig utveckling.
– Vi efterfrågar även tvärvetenskapliga utbildningar inom juridik och teknik, liksom en ökad direktkontakt med verkligheten där forskning, utbildning och näringsliv kan mötas.
– Utbildningar inom miljö- och klimaträtt lär också bli mer efterfrågade i takt med att klimatarbetet intensifieras.
§ § §
Mia Edwall Insulander, generalsekreterare, Advokatsamfundet:
– Det vet nog de som ansvarar för juristutbildningarna bäst, men jag får ofta höra av dem som börjar arbeta på advokatbyråer att man saknar praktiska perspektiv på juristyrket under utbildningen, till exempel beträffande retorik.
– Utbildningen ska ju vara främst ”ren juridik” men jag tycker att det borde finnas utrymme att lära studenterna att tänka lite mer fritt.
– Dessutom är etiken oerhört viktig för alla jurister, oavsett inom vilken bransch man ska arbeta. Hela vår rättsstat står och faller med att de jurister som ska tillämpa juridiken i enskilda fall har integritet och en etisk kompass.
§ § §
Nicklas Lagrell, personaldirektör, Åklagarmyndigheten:
– Det som fortfarande är centralt för en god juristutbildning är att lära sig en juridisk metod och få en juridisk allmänbildning för att kunna hantera de utmaningar som man har i de flesta juristyrken.
– Utöver det har digitaliseringen och nya moderna sätt för kommunikation och samarbete slagit igenom stort i de flesta branscher, vilket även påverkar juristernas vardag.
§ § §
Caroline Falconer, ordförande, och Åsa Henriksson, styrelseledamot och kommunikationsansvarig, Sveriges bolagsjurister:
– Föreningens uppfattning är att juristutbildningens ram fortsatt bör vara att utbilda framtidens jurister i de grundläggande rättsliga strukturerna i samhället och fokusera på det juridiska tänkandet, juridiska metoder samt problemlösande.
– I syfte att skapa anpassningsbara, dynamiska och pragmatiska jurister bör utbildningen vara principiell, kritisk och vetenskaplig, snarare än ämnesspecifik.
– Vi ser gärna att juristutbildningen såsom yrkesutbildning ger tillräcklig praktisk kunskap så att nyutexaminerade jurister har förmågan att arbeta som juniora bolagsjurister. Vi ser även positivt på att flera juristutbildningar erbjuder studenterna att praktisera under studierna.
Vad tror du om framtidens arbetsmarknad för jurister?
Caroline Falconer, ordförande, och Åsa Henriksson, styrelseledamot och kommunikationsansvarig, Sveriges bolagsjurister:
– Föreningens uppfattning är att vi ser en fortsatt god arbetsmarknad för bolagsjurister.
– ”Juridifieringen”, globaliseringen och den fortsatt ökande komplexiteten och ökande regleringen kräver ett större antal välutbildade, motiverade och anpassningsbara jurister i våra bolag.
§ § §
Karin Påle Bartes, rådman vid Södertörns tingsrätt och representant för Sveriges domstolar:
– Jag tror att dagens juriststudenter har en ljus framtid.
– Vid universitetet lär sig studenterna att tänka strukturerat och kritiskt. Den metodiken är användbar inte bara i traditionella juristyrken.
§ § §
Mia Edwall Insulander, generalsekreterare, Advokatsamfundet:
– Den kommer fortsatt att vara god i många år framöver tror jag.
– Vår värld blir mer och mer komplex och då behövs juristerna som uttolkare och rättstillämpare.
§ § §
Ulrika Husmark, professionsanalytiker på fackförbundet Akavia:
– Juristbranschen har hittills varit en bransch med fokus på traditionella juristkompetenser och specialisering. Nu kommer allt fler krav på innovation och nya organisationsstrukturer, och digitaliseringens påverkan ökar kravet på juridiska verksamheter att bli mer öppna och anpassa sig till ny teknik och nya arbetsprocesser.
– Förmodligen kommer en del administrativa uppgifter att automatiseras medan de kvalificerade juridiska arbetsuppgifterna kommer att finnas kvar.
§ § §
Nicklas Lagrell, personaldirektör, Åklagarmyndigheten
– Behovet av jurister kommer vara fortsatt stort.
– Det är också angeläget att möjligheten för jurister att notariemeritera sig inte minskar utan ökar, med hänsyn till det stora behovet i samhället av domstolserfarenhet.
Vilka är dina bästa råd till juriststudenter och ”nykläckta” jurister?
Ulrika Husmark, professionsanalytiker på fackförbundet Akavia:
– Tänk brett, arbetsmarknaden för jurister är mycket vidare än vad många tror. Förutom på advokatbyrå kan du jobba inom offentlig verksamhet i rättsväsendet eller på myndigheter, kommun eller region. Inom det privata näringslivet behövs till exempel bankjurister, bolagsjurister, försäkringsjurister, arbetsrättsjurister, organisationsjurister och compliance.
– Var kräsen när du väljer arbetsgivare. Vi vet att unga jurister värdesätter jämställdhet och en bra arbetsmiljö framför hög titel, bonus och delägarskap. Utse den arbetsgivare som kan ge dig vad du vill ha och byt om det inte känns rätt!
§ § §
Nicklas Lagrell, personaldirektör, Åklagarmyndigheten
– Satsa på det du känner ett engagemang för och ha inte för bråttom. Ta dig tid till att bredda din erfarenhet.
– Om du inte tänker för snävt kan också en disciplin som först inte verkade så spännande visa sig vara riktigt rolig att arbeta med!
§ § §
Caroline Falconer, ordförande, och Åsa Henriksson, styrelseledamot och kommunikationsansvarig, Sveriges bolagsjurister:
– Se till att bygga en stark och bred juridisk baskunskap under juristutbildningen. Satsa på sådant som du tycker är intressant och spännande, utan att känna press på att inrikta dig på något särskilt ämne.
– Förutom juridisk kompetens är det nyttigt att studera exempelvis projektledning, kommunikation och organisation.
– Studietiden är en ypperlig period att pröva på olika typer av juristarbete, såväl inom det offentliga som privat. Och glöm inte att skaffa ett bra nätverk som du kan få glädje och nytta av i framtiden!
§ § §
Karin Påle Bartes, rådman vid Södertörns tingsrätt och representant för Sveriges domstolar:
– Grattis till ett bra val av utbildning. Det finns många olika möjligheter för den som har en juristutbildning.
– Yrkeslivet är långt och jag tycker inte att man ska vara rädd för att byta bana eller prova att jobba inom olika juridiska områden.
– Under alla förhållanden vill jag slå ett slag för att man efter studierna ska sitta ting eftersom det ger en unik inblick i domstolarnas arbete. Även den som inte fortsätter på domarbanan kommer att ha stor nytta av det man lärt sig som notarie.
§ § §
Mia Edwall Insulander, generalsekreterare, Advokatsamfundet:
– Att reflektera över hur man är som person och utifrån det fundera över vilka juristyrken som man tror passar den egna personligheten, ens egna drivkrafter och intresseområden. Har man möjlighet är det ofta bra att få erfarenhet från olika juristbranscher och perspektiv.
– Ett annat råd är att skaffa andra erfarenheter, exempelvis kunskaper och färdigheter inom litteratur, filosofi eller idrott – det ger jurister med vidare perspektiv.
