Kammarrätten anser att uppgifter i förundersökningsprotokollet rörande sonens död till stor del är sekretesskyddade gentemot hans föräldrar, bland annat uppgifter från ett förhör där han ska ha angivit andra personer.
En del av vittnesförhören anses dock kunna lämnas ut i anonymiserat skick.
En kvinna begärde hos Polismyndigheten att få ta del av fler uppgifter ur förundersökningen rörande sin avlidne son. Bland annat ville hon ha en ljudfil från SOS Alarm, obduktionsutlåtanden och tidigare förhör med sonen i samband med att han angivit andra personer. Mamman vill även få ut protokoll över alla vittnesförhör.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Sekretess enligt 35:1
Hennes begäran avslogs dock med hänvisning till att uppgifterna var sekretesskyddade enligt 35 kap. 1 § första stycket § offentlighets- och sekretesslagen. Enligt bestämmelsen gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden som förekommer i en förundersökning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.
Föräldrarna överklagade beslutet till Kammarrätten i Stockholm, och förklarade att de som anhöriga borde få ta del av handlingarna och att de vill ha svar på de frågor och funderingar som de har kring sonens död.
Integritetskänsliga uppgifter
Domstolen gör dock till stor del samma bedömning som polisen. I avgörandet RÅ 2007 ref. 16 uttalar högsta förvaltningsdomstolen att sekretess bör kunna gälla om uppgiften kan anses kränka den frid som bör tillkomma den avlidne, exempelvis för integritetskänsliga uppgifter som det med fog kan antas att den avlidne inte velat skulle komma till någon annans kännedom ens efter hens död.
I det här fallet anser rätten att samtliga begärda uppgifter utom vittnesförhören utgör sådana integritetskänsliga uppgifter, även med beaktande av klagandens relation till den avlidne.
En del lämnas ut
Vad gäller vittnesuppgifterna konstaterar rätten de utgör protokoll över förhör som har hållits med grannar och personer som, utan att känna sonen, har befunnit sig i närheten av brottsplatsen. De flesta av protokollen saknar uppgifter som går att hänföra till den avlidne eller hans dödsfall och ett utlämnande av dem kan därmed inte anses kränka den frid som bör tillkomma honom.
Däremot kan den som har förhörts eller någon närstående till denna lida skada eller men om det blir känt att hen lämnat vissa uppgifter, men domstolen bedömer att flera av uppgifterna bör kunna lämnas ut avidentifierade. I den delen återförvisas målet därför för ny prövning. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
