Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Familj får inte måla huset vitt – ska förbli rosa enligt rätten

Nyheter
Publicerad: 2021-09-08 13:40
Sören Andersson / TT /

Ägarna till en fastighet i Kungsbacka får inte måla om sitt hus i vitt, efter en dom från Mark- och miljööverdomstolen.
De närmsta grannhusen har alla ett enhetligt utförande i rosa puts och ommålningen är i och med det olämplig med hänsyn till intresset av en god helhetsverkan, enligt domstolen.
En ledamot är dock skiljaktig och vill tillåta ommålningen.

Den lokala byggnadsnämnden beslutade i början av 2018 att avslå ansökan om bygglov för utvändig ändring av fasaden på en villafastighet i Varla i Kungsbacka. Det fastighetsägarna sökte bygglov för var en ändring av färgen på sitt bostadshus, från rosa puts med vita omfamningar och bruna trägavlar till helvitt. Nämnden ansåg dock att färgbytet – som redan genomförts – var olämpligt. 

Nämnden skrev:

”Området är representativt för tidsperioden då det byggdes och är unikt på så sätt att det är intakt i sin ursprungliga färgsättning. Färg- och materialval är genomtänkta gällande kulör och valör och fungerar som en sammanbindande faktor som ger området ett enhetligt uttryck. Ett vitmålat hus sticker ut bland de andra husen eftersom det markant skiljer sig från dem avseende kulör och valör och den sammanhållande effekten av områdets nuvarande utseende kommer gå förlorad. Områdets enhetlighet bör bevaras. Åtgärden skulle innebära en påtaglig förändring i det i övrigt enhetliga området som byggnaden ligger i. Åtgärden är därför olämplig med hänsyn till intresset av en god helhetsverkan.”

Överklagade

Fastighetsägarna överklagade till Länsstyrelsen i Hallands län men fick avslag även där. Länsstyrelsen betonade att byggnaderna i just denna del av området har ett enhetligt och tidstypiskt utseende där enhetligheten skulle reduceras avsevärt om en byggnad skulle färgas om. Med hänsyn till den påtagliga förändring som skulle uppstå i det annars enhetliga området som byggnaden ligger i skulle åtgärden anses olämplig med hänsyn till intresset av en god helhetsverkan.

Fasaden kunde fortfarande renoveras, men på ett sätt som passade bättre in i området, skrev Länsstyrelsen – som tillade att man ett par år tidigare avslagit överklagande från en annan fastighetsägare i samma område som ville byta till vit fasadfärg.

Mark- och miljödomstolen i Vänersborg gjorde dock en annan bedömning och återförvisade ärendet till kommunen.

Syn på platsen

Varken översiktsplan eller fördjupad översiktsplan innehåller några uttalanden eller riktlinjer kring gestaltning av området – och några sådana har heller inte tagits upp i något kulturmiljöprogram. I ett av kommunens rådgivande dokument anges dock att man ska tänka på att ta hänsyn till helhetsverkan i sammanhållna grupphusområden samt att färgsättning görs med hänsyn till ”husgruppens och områdets arkitektoniska ideal” och ”så att fasaduttrycket längs gatan inte blir splittrat”.

Domstolen konstaterade efter syn på platsen att närområdet till fastigheten genomgått åtskilliga förändringar under årens lopp, främst avseende färgsättning av husgavlar och garageportar. Ytterdörrarna varierar också i färg och det finns exempel på tillbyggnader av bostadshus, garage och balkong på husgavel. Byggnaderna har också fasader som utförts i ”rosa puts av skiftande nyans och kvalitet” och flera fasader behöver renoveras.

Sammantaget gav färgsättningen i området ett blandat och mycket varierat intryck och det var snarare bostadshusens volym och form som gav ett enhetligt intryck. Det allmänna intresset av att bevara den begränsade enhetligheten med rosa putsade fasader vägde enligt domstolen också lätt mot det enskilda intresset att som husägare kunna renovera och måla om fasaden i en lämplig och neutral färg, skrev domstolen. Det hade också varit fel av kommunen att neka bygglov för åtgärden.

MÖD går på kommunens linje

Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, river dock nu upp underinstansens avgörande och fastställer kommunens beslut att avslå bygglovsansökan.

Området planerades och uppfördes i etapper under sent 70-tal och även om en del gavlar, fönsteromfattningar och garage har fått nya kulörer är området i övrigt bevarat som det var planerat. Ommålningen är redan genomförd – något som enligt fastighetsägarna beror på att det fanns ett stort behov av ommålning eftersom en flammig gråsvart nyans uppstått på stora delar av fasaden. Frågan är om ommålningen uppfyller plan- och bygglagens anpassningskrav.

Det policydokument som kommunen antagit 2011 för att ”tydliggöra gestaltningsförutsättningarna för olika områden i kommunen och konkretisera översiktsplanens principer om hur den byggda miljön i kommunen ska utvecklas och bevaras” är inte rättsligt bindande men bör enligt MÖD ändå tillmätas betydelse. Frågan blir enligt domstolen främst hur fasaduttrycket längs den aktuella gatan påverkas av ommålningen.

”Påtagligt avvika”

Den ursprungliga färgsättningen i närområdet finns fortfarande kvar, med rosa puts och vita fönsteromfattningar – och det finns inga andra lovligen helt ommålade hus längs gatan eller i den omedelbara närheten. En ommålning i vitt skulle därför ”påtagligt avvika från bebyggelsemiljön i närområdet, med dess karaktäristiska dova och mörka färgsättning och typiska fönsteromfattningar”, skriver MÖD.

Kommunen har också upprättat ett policydokument för att bibehålla ett sammanhållet fasaduttryck och man har initierat tillsynsärenden gällande olovliga ommålningar i närområdet.

Sammantaget innebär detta att den sökta ommålningen inte är lämplig med hänsyn till intresset av en god helhetsverkan och att åtgärden därför inte uppfyller anpassningskravet. Det har inte framkommit några enskilda intressen som väger tyngre än det allmännas och det har därför varit korrekt att neka bygglov. MÖD fastställer därför avslagsbeslutet och domstolens avgörande får inte överklagas.

MÖD är dock inte enig i sitt avgörande. Ett skiljaktigt hovrättsråd delar underinstansens uppfattning att det allmänna intresset av att bevara enhetliga rosa putsade fasader i denna mindre del av Varla-området är svagt och att fastighetsägarnas intresse av att kunna renovera och måla om väger tyngre. (Blendow Lexnova)

Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här


Dela sidan:
Skriv ut:

Isak Bellman
red@dagensjuridik.se