En 28-årig man döms för att ”som ett sätt att ropa på hjälp” ringt polisen flera gånger under en oktobernatt och falskeligen påstått att han placerat ut bomber på olika adresser i Umeå.
Med tanke på att falsklarmen gjordes på natten har det inte krävts någon utrymning av lokaler.
Brottet bedöms därför inte som ’grovt’.
En 28-årig man åtalades vid Umeå tingsrätt bland annat för att vid sex tillfällen i mitten av oktober 2020 – mellan klockan 01:30 och 03:27 – ha ringt polisen och lämnat oriktiga uppgifter om att han placerat ut en bomb på olika adresser i Umeå.
Åklagaren menade att mannen dessutom förstärkt hoten genom att placera ut en väska utanför en matbutik och gjort gällande att den innehöll en bomb.
Nationella bombgruppen tillkallades
Mannens agerande hade orsakat flera onödiga säkerhetsåtgärder, bland annat omfattande prioriteringar av lokala och regionala polisresurser, avspärrning på handelsområde samt aktivering av Nationella bombskyddsgruppen, vilket innefattat transport av utrustning och personal till Umeå från Stockholm.
Vid tingsrätten erkände 28-åringen de faktiska omständigheterna men förnekade att han hade haft uppsåt till de omfattande effekterna som hans larmsamtal och utplaceringen av väskan fick.
”Rop på hjälp”
Den aktuella natten hade han varit frustrerad och uppgiven över sin livssituation då han inte fick den hjälp han blivit lovad. Hans berusade samtal till polisen hade varit hans sätt att ropa på hjälp, menade han.
Genom mannens egna uppgifter och utredningen i övrigt var det utrett att 28-åringen varit medveten om att larmen var falska och att det skulle ske onödiga säkerhetsåtgärder. Frågan var dock om brottet skulle bedömas som ’grovt’.
I förarbetena nämns som exempel på ’grovt’ brott bland annat om falskt larm leder till en snabb utrymning av ett stort varuhus eller en idrottsanläggning med den risk för panik med åtföljande svåra skador det kan föra med sig.
Ingen utrymning
Domstolen påpekade att de lokala och regionala polisinsatserna lett till att handelsområdet spärrades av med avbrott i handeln med ekonomiska skador som följd och skador på entrén till matbutiken. Det hade dock inte varit fråga om någon utrymning eftersom det hela utspelade sig på natten.
Mot den bakgrunden ansåg domstolen att brottet inte hade sådan karaktär att det skulle bedömas som ’grovt’.
Sammanfattningsvis dömdes mannen för falskt larm, våldsamt motstånd samt brott mot knivlagen till tre månaders fängelse. Med tanke på att mannens återfallit i brottslighet under pågående prövotid fanns det enligt tingsrätten nämligen begränsat utrymme att välja annan påföljd än fängelse.
28-åringen ålades samtidigt betala totalt 56 000 kronor i skadestånd till de drabbade butikerna.
Hovrätten för Övre Norrland ändrar domen endast på så sätt att däckföretaget nekas skadestånd då det inte lyckats styrka det enligt hovrätten inte lyckats styrka den påstådda skadan. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
