EU-domstolen slår fast att det inte är tillåtet för medlemsstaterna att hålla en tredjelandsmedborgare i förvar enbart av det skälet att personen olagligen vistas i landet.
Detsamma gäller bestämmelser som i praktiken fråntar en sådan person möjligheten att ansöka om asyl.
Litauens regering förklarade genom dekret att det förelåg en nödsituation och utlyste i november 2021 undantagstillstånd i en del av landet. Som motivering anfördes att man stod inför en massiv tillströmning av migranter från bland annat Belarus.
Samma månad greps en man, som är tredjelandsmedborgare, i Polen. Mannade hade rest in från Litauen. Som motivering för gripandet anfördes att mannen saknade resehandlingar eller den visering som krävdes för att vistas i Litauen eller unionen.
Hölls i förvar
Han överlämnades därefter till Litauens gränsskyddsmyndighet. Det beslutades att han skulle hållas i förvar i 48 timmar. Samtidigt ansökte myndigheten hos en domstol om att han skulle hållas i förvar under högst sex månader för att hans rättsliga ställning skulle kunna fastställas. Under förhandlingen lämnade mannen in en asylansökan. Domstolen biföll ansökan om förvar med motivering att det annars fanns en risk för avvikande och att det var nödvändigt för att pröva grunderna för hans asylansökan.
Mannen överklagade beslutet och förklarade att han redan i november 2021 hade lämnat in en asylansökan. Domstolen har nu vänt sig till EU-domstolen och ställt två frågor för förhandsavgörande.
För det första vill domstolen veta om direktiv 2013/32, asylprocedurdirektivet, utgör hinder mot nationell lagstiftning som i praktiken fråntar en tredjelandsmedborgare möjligheten att ansöka om asyl. Enligt litauisk rätt var mannen nämligen förhindrad att ansöka om asyl eftersom han olagligen rest in i landet och placerats i förvar.
Rätt att söka
EU-domstolen hänvisar till artikel 7.1 i direktivet, där det förskrivs att varje myndig person med rättskapacitet har rätt att ansöka om asyl. Vidare framgår det av EU-domstolens praxis att tredjelandsmedborgare har rätt att ansöka om asyl även om de vistas olagligen i landet.
I direktivet finns en undantagsbestämmelse som stadgar att medlemsstaterna ansvarar för att upprätthålla lag och ordning och skydda den inre säkerheten. Litauen hade hänvisat till tillströmningen av migranter och menat att den nationella lagstiftningen rymdes inom nämnda undantag. Domstolen imponeras dock inte av argumentationen, utan framhåller att en allmän hänvisning till hot mot allmän ordning inte räcker för att avvika från unionsrätten.
Det är alltså inte tillåtet med lagstiftning enligt vilken tredjelandsmedborgare i praktiken fråntas möjligheten att ansöka om asyl på grund av att de vistas olagligen i landet.
För det andra undrar den nationella domstolen om en medlemsstats lagstiftning, som innebär att en tredjelandsmedborgare får tas i förvar enbart av det skälet att denne vistas olagligen i landet, strider mot direktiv 2013/33, mottagandedirektivet.
Proportionalitetsbedömning
EU-domstolen konstaterar inledningsvis att en tredjelandsmedborgare får ställning som asylsökande så snart vederbörande ”gör” en ansökan. Av direktivet framgår att en sådan person får tas i förvar på grundval av en individuell bedömning om det är nödvändigt och mindre ingripande åtgärder inte kan tillämpas verkningsfullt. En proportionalitetsbedömning måste alltså göras i varje enskilt fall.
Av EU-domstolens praxis följer att artikel 8.3 i direktivet innehåller en uttömmande uppräkning av de skäl som kan motivera ett förvarsbeslut. Att en tredjelandsmedborgare vistas olagligen i en medlemsstat ingår inte i denna uppräkning. Det innebär alltså att detta skäl inte ensamt kan ligga till grund för ett beslut om förvar.
Att det rör sig om en situation av massiv tillströmning av migranter och undantagstillstånd ändrar inte bedömningen. Endast om tredjelandsmedborgarens individuella beteende utgör ett verkligt, aktuellt och tillräckligt allvarligt hot mot landets säkerhet kan förvar bli aktuellt. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
