Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Enstaka brister i valhemligheten inte skäl att ogiltigförklara EU-valet”

Nyheter
Publicerad: 2019-06-04 11:37


DEBATT – av Didas Gasana, jurist som verkade som röstmottagare vid det allmänna valet 2018 och EU-valet 2019

I en debattartikel med titeln ”Valnämnden verkar inte ha förstått nya lagen – EU-valet kan ogiltigförklaras” (Dagens Juridik 2019-05-22) argumenterade Per-Ola Larsson, f.d. chef för Riksskatteverkets valsektion (dåtidens motsvarighet till Valmyndigheten), att det finns risker att EU-valet kan ogiltigförklaras. Detta på grund av att på ett röstmottagningsställe där han röstade saknades avskärmad plats där valsedlarna ska lägga ut.

Larsson har ju rätt i själva saken. Av vallagen 8 kap 2 § framgår att i anslutning till ett röstmottagningsställe ska det ordnas en lämplig avskärmad plats där valsedlar kan läggas ut.

Enligt honom var det inte fallet där han röstade. ”Där står två bord med alla partiers valsedlar. Men platserna var inte avskärmade. Det var ingen svårighet för mig att se vilken valsedel grannen tog”, skrev han.

Vidare framhåller Larsson att han påpekade detta för valnämnden i Stockholm som, enligt honom, inte verkar ha förstått varken innebörden eller vikten av ändringen i vallagen. Ändringarna är gjorda till följd av behovet av att stärka valhemligheten -vilket var en av bristerna som uppmärksammades av EU:s valobservatörer i höstas.

Av Prop. 2017/18:286 framgår att ”en förstärkning av valhemligheten för de väljare som utför sin valhandling i kontrollerade miljöer som är betydelsefull för att upprätthålla förtroendet för valförfarandet”.

Regeringen instämde i promemorians bedömning att kravet på avskärmning av den plats där valsedlarna hålls tillgängliga ska vara obligatoriskt för kommunernas och utlandsmyndigheternas röstmottagningsställen och underströk att för att kravet ska vara uppfyllt bör det krävas att valsedelsstället effektivt skyddas från insyn från andra väljare så att en väljare erbjuds en möjlighet att välja sina valsedlar utan påverkan och insyn från andra väljare.

Om jag utgår från Larssons berättelse måste jag påpeka att det är angeläget att valnämnden i Stockholm rättar felet. För rättssäkerhetens skull måste jag påminna om Regeringsformen 1:1 som understryker att all offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Grunden på vår folkstyrelse är fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt som praktiskt sett uppfylls genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.

Av RF 3:3 framgår att riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. I sammanhanget är det mesta angeläget den fria och hemliga delen.

Och visst har vallagen tagit hand om det. Av vallagen 7:3 ska väljaren göra i ordning sina röster bakom en valskärm och därefter lämna valkuverten till röstmottagarna. Vidare framgår av vallagen 8 kap. 2 § att i anslutning till ett röstmottagningsställe ska det ordnas en lämplig avskärmad plats där valsedlar kan läggas ut.

Om Larssons upplevelse stämmer så måste Stockholms valmyndigheten ingripa och rätta det. Å andra sida är jag dock inställt på att om den inte gör det har valprövningsnämnden inga grund för att ogiltigförklara EU-valet.

Huvudgrunden i Larssons argument är valhemligheten. Klart och betalt. Själv jobbar jag som röstmottagare i Örebro kommunen. Vid ett närmare titt konstaterar jag att det som inträffat i Stockholm återspeglar inte hela Sverige. I Örebro kommun där jag jobba i demokratins försvar kan jag konstatera att vi följer lagen som den ska.

Om vi anta att sådana situationen råder i hela Sverige så måste man titta på inverkan på valutgången.  Enligt vallagen 15 Kap, 13 § ska valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och besluta om omval i den berörda valkretsen:

1. Om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för har förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning, eller

2. om någon har hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket ska ske bara om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Att detta kan påverka valutgången är jag inte övertygad om. Jag köper inte Larssons argument eftersom Stockholm inte återspeglar hela Sverige. Själv jobbar jag som en röstmottagare i Örebro kommun. Vi har säkerställt att det som Larsson upplevt inte sker i Örebro.

Anta att jag har fel. Hur kan det påverkat utgången? Som utgångspunkt ska vi återgå till vallagen 15 Kap, 13 §. Att ogiltigförklara valet kan bara inträffa om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Så här såg det ut i vallokalen i Örebro där Didas Gasana var röstmottagare.

Om Larsson hävdar att bristerna utgör sådana grunder så måste han bevisa att:

– väljaren inte hade möjlighet att avvakta att personerna var färdiga med att välja valsedlar i fall de var rädda att personerna skulle titta på vad de skulle välja

– eller åberopa fusk eller otillbörlig påverkan.

Vidare kan jag av erfarenhet poängtera att de flesta som röstar plockar många valsedlar och sedan fortsätter till avskärmad platsen där de ska stoppa sedeln i valkuvertet. Om man tar många sedlar även i närvaro av andra personer vet ingen vilken man kommer stoppa i kuvertet. 

Detta betyder inte att vi ska strunta i lagen utan att grunder för att ogiltigförklara EU-valet inte föreligger.



Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här


Dela sidan:
Skriv ut:


Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.