Hovrätten ändrar delar av tingsrättens dom och dömer en person för mord i det uppmärksammade Gamlestadsmålet.
I domen konstaterar hovrätten att det finns vissa oklarheter kring hur det åberopade EncroChat-materialet inhämtats – men att det inte ska frånkännas bevisvärde.
Målet handlar om ett mord på en man i Gamlestaden i början av maj 2020 samt förberedelse till mord på samma mans släktingar. I somras dömdes tolv personer av Göteborgs tingsrätt för medhjälp till mord och förberedelse till mord till mellan 8 år och 10 månader och livstids fängelse.
Göteborgs tingsrätt konstaterade att åklagaren inte lyckats bevisa vilka av de åtalade som sköt mannen – och att ingen av dessa därför skulle dömas för mord.
Tio av de dömda överklagade domen till hovrätten, som idag fastställer stora delar av tingsrättens dom.
En döms för mord
En person som i tingsrätten dömdes för medhjälp till mord döms nu för mord i hovrätten. Han befann sig på mordplatsen i samband med skjutningen och enligt hovrätten har han ”begått det välplanerade mordet tillsammans med de andra som var på plasen, även om det inte går att säga vilka som var skyttar”. Han döms, trots sin unga ålder, under 21 år, också till ett längre fängelsestraff än i tingsrätten – 13 år och 10 månader.
Hovrätten ändrar också straffet avseende en annan man, som i tingsrätten dömdes för medhjälp till mord. Han döms nu för anstiftan av mord då mordet, enligt hovrätten, ”inte skulle ha utförts om inte han stått bakom och förstärkt gärningsmännen i deras beslut” i egenskap av sin ledande ställning i en kriminell gruppering. Han får sitt livstidsstraff fastställt.
En tredje person som dömts för att ha transporterat ett av mordvapnen får sitt straff sänkt då hovrätten inte anser det bevisat att han förstod att planen varit att döda fler än en person. Han döms därför, till skillnad från i tingsrätten, enbart för medhjälp till mord på den nu avlidne mannen.
EncroChat brännhet fråga
En viktig del av åklagarens bevisning i målet har varit EncroChat-material som bestått av textmeddelanden, bilder och uppgifter rörande mastuppkopplingar. Frågan om Encrochat och bevisningens tillåtlighet har varit het i både tingsrätten och hovrätten. För en tid sedan kunde Dagens Juridik rapportera att Sveriges nationella medlem vid Eurojust, åklagaren Solveig Wollstad, åberopade diplomatisk immunitet när hon kallades till förhör i målet för att svara på frågor om Encrochat.
Under hovrättsförhandlingarna hölls, på begäran av en av de åtalade, förhör med Noa:s underrättelsechef, Linda H Staaf samt en tidigare professor i digital bevisning vid Birminghams universitet, Peter Sommer, om Encrochat.
Forskare och underrättelsechef hördes
Peter Sommer uppgav, bland annat, att ”det finns brister i EncroChat-materialet” och pekade på att det kan vara ”mycket riskabelt att enbart förlita sig på EncroChat-materialet, såvida man inte har annat material att jämföra med”.
Linda Staaf berättade å sin sida att Frankrike och Nederländerna startade ett så kallat Joint Investigation Team (JIT) dit Sverige bjöds in och anslöt sig till en Operational Task Force varvid man fick del av information från JIT-länderna – som dock var noggranna med hur informationen skulle hanteras och Sverige bekräftade, enligt Staaf, de uppställda användarvillkoren. Som hon har förstått det skedde den franska åtgärden i en pågående förundersökning mot företaget som tillhandahöll EncroChat – men Frankrike har inte berättat hur de har fått tag på informationen och hon har ”på grund av muntligt besked från åklagarhåll utgått från att materialet hämtats från en server i Frankrike. Hon kan varken ifrågasätta eller hålla med vad som sägs i de brittiska avgörandena om hur informationen inhämtats”.
”Måste värderas med försiktighet”
Hovrätten skriver i domen att det finns vissa oklarheter kring hur det aktuella materialet inhämtats och påpekar att de franska myndigheternas tillvägagångssätt vid inhämtningen fortfarande är oklart. Hovrätten anser dock att de aktuella meddelandena i målet ”inte ska frånkännas bevisvärde”. Merparten av meddelandena är nämligen, enligt hovrätten, tydliga, begripliga och sammanhängande och de tilltalade har också haft tillgång till materialet.
Hovrätten anser även att meddelandena ”måste värderas med försiktighet, särskilt eftersom det inte med säkerhet kan sägas att chattarna i alla delar är fullständiga”. Vid en sammantagen bedömning anses meddelandena dock ha fått starkt stöd av den övriga bevisningen.
– Det som har skrivits i EncroChat-meddelanden har i många avseenden fått starkt stöd av annan bevisning, säger hovrättsrådet Eva Lönqvist i ett pressmeddelande.