Polisen vägrade lämna ut obduktionsbesked och rättskemisk undersökning till dotter till en avliden kvinna eftersom dessa innehöll uppgifter av ”väldigt känslig karaktär”.
Kammarrätten håller med och dottern kan inte heller åberopa partsinsyn.
Dottern begärde att få ta del av uppgifter i en polisutredning avseende hennes avlidna mor. Polismyndigheten bedömde att handlingarna Preliminärt obduktionsbesked, Rättskemisk undersökning – Slutsvar och Rättsmedicinsk obduktion innehöll uppgifter av ”väldigt känslig karaktär”.
Enligt Polismyndigheten omfattades samtliga uppgifter i dessa handlingar av sekretess enligt OSL, då det inte stod klart att de sekretessbelagda uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men. Sekretessen gällde enligt myndigheten även till förmån för den avlidna. Handlingen Dödsfall primärrapport lämnades ut efter att de uppgifter som skyddas av sekretess maskerats.
”Är part”
Dottern som företräddes av en jurist i kammarrätten ansåg att hon som dotter till den avlidna måste anses vara part i förutredningen. Av RÅ 2001 ref. 27 framgår att det förhållandet att den som är att anse som part i förutredningen inte kan åberopa partsinsyn vare sig enligt rättegångsbalken eller förvaltningslagen inte hindrar att partsinsyn åberopas enligt allmänna rättsgrundsatser. Utöver detta har Högsta förvaltningsdomstolen ansett att principen om partsinsyn är så central att den utgör en allmän rättsgrundsats.
En analog tillämpning av rättegångsbalkens partsregler ger att hon som dotter till den avlidna intar partsställning eftersom hon direkt berörs av dödsfallet. Hon har rätt att väcka talan i domstol om utfående av försäkringsersättning, att under vissa förhållanden väcka klander av bodelning och arvskifte samt att genom polisanmälan väcka enskilt åtal om skadestånd med anledning om misstanke om brott som grundar sig på omständigheterna kring dödsfallet.
Förutredning
Kammarrätten i Stockholm konstaterar att kvinnans begäran avser en så kallad förutredning som gäller hennes mors dödsfall. I handlingarna finns uppgifter både om den avlidna och andra enskilda. Vidare framgår det av utredningen i målet att den avlidna har flera efterlevande som är närstående, så som make, barn och föräldrar.
Den fråga som kammarrätten ska ta ställning till är om sekretess gäller för de uppgifter som har maskerats i den handling som har lämnats ut till dottern samt för uppgifterna i de handlingar som inte har lämnats ut alls.
I en förutredning gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider skada eller men. Sekretess gäller alltså med ett så kallat omvänt skaderekvisit, vilket innebär att det föreligger en presumtion för att uppgifterna omfattas av sekretess.
En sekretessprövning utifrån det aktuella lagrummet ska göras även om den enskilde som uppgifterna rör är avliden (prop. 1979/80:2 s. 84-85). Denna sekretessprövning ska göras dels utifrån den avlidnes perspektiv, dels utifrån efterlevande närståendes perspektiv.
Kammarrätten instämmer
Kammarrätten instämmer i Polismyndighetens bedömning att handlingarna Preliminärt obduktionsbesked, Rättskemisk undersökning – slutsvar, Rättsmedicinsk obduktion innehåller uppgifter av sådan känslig karaktär att det inte står klart att uppgifter kan röjas utan att en enskild eller någon närstående till denne inte lider skada eller men. Uppgifterna är av sådan integritetskänslig karaktär att sekretess råder även till förmån för den avlidna.
När det gäller handlingen Dödsfall primärrapport, rutan Händelseförlopp under rubriken Uppgifter om händelsen, anser kammarrätten att de uppgifter som har maskerats omfattas av sekretess enligt 35 kap. 1 § OSL. Eftersom det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att en enskild eller någon närstående till denne lider skada eller men kan ytterligare uppgifter i handlingen inte lämnas ut.
Högsta förvaltningsdomstolen har i RÅ 2001 ref. 27 uttalat att när en förutredning genomförs med anledning av en anmälan mot en enskild har denne en sådan privilegierad position att han eller hon är att betrakta som part i utredningen. Denna situation är inte aktuell i målet varför kammarrätten anser att kvinnan inte har rätt att med åberopande av partsinsyn ta del av ytterligare uppgifter. Överklagandet ska därför avslås. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
