Svea hovrätt skärper fängelsestraffet för den 25-åriga man som dömts till tolv års fängelse efter att ha anlagt två mordbränder i Rotebro norr om Stockholm i juli 2018. Mannen döms nu till 14 års fängelse. Mannen ska dock inte dömas för mord, trots att en kvinna dött, enligt hovrätten.
Under juli 2018 brann det i en radhuslänga i Rotebro i Sollentuna, norr om Stockholm. I samband med denna brand omkom en kvinna som befunnit sig i bostaden för att se efter radhuset åt den familj som vanligtvis bodde där men som vid tillfället var bortrest.
Drygt två veckor senare brann det på nytt i Rotebro – denna gång i en lägenhet i ett flerbostadshus. Den 74-åriga kvinna som bodde i lägenheten räddades undan branden av brandkårspersonalen.
En reformering av reglerna för påföljdsbestämning?
I Tidöavtalet finns ett särskilt avsnitt om straffrättspolitiken. Siktet verkar vara inställt på att göra betydande förändringar bland annat när det gäller reglerna för påföljdsbestämning. Martin Borgeke tar upp vissa problem med den nuvarande regleringen som, menar han, en framtida revidering av påföljdsbestämningsreglerna gärna får omfatta.
Åtalades för mord
En idag 25-årig man åtalades vid Attunda tingsrätt. Åklagaren begärde att mannen – när det gällde den första branden där en kvinna hade avlidit – skulle dömas för mord, alternativt grovt vållande till annans död samt grov mordbrand.
Även när det gällde den andra branden yrkade åklagaren ansvar för grov mordbrand och försök till mord eftersom den 74-kvinnan hade kommit levande ur branden.
Tingsrätten konstaterade inledningsvis att bränderna var likartade – de har båda anlagts inom en kort tidsperiod, endast några kilometer ifrån varandra och startat tidigt på morgonen. Bränderna har också anlagts med brandfarlig vätska efter att gärningsmannen på ett likartat sätt tagit sig in i bostäderna på markplanet.
Mannens skuld bevisad
Det var också utrett att mannen befunnit sig i närheten av de båda brottsplatserna i nära anslutning till att respektive brand har börjat.
Samtidigt står det klart att båda bränderna kan kopplas till den åtalade mannens ex-flickvän. Den första branden anlades på hennes dåvarande arbetsplats medan den andra branden anlades i en lägenhet som disponeras av en granne till henne.
De båda bränderna har dessutom skett i nära anslutning till att ex-flickvännen ”mer eller mindre dramatiskt” stängt mannen ute från hennes bostad.
Mannens uppgifter om sina förehavanden under nätterna före bränderna var samtidigt orimliga och ofullständiga, enligt tingsrätten. Vid en sammantagen bedömning ansåg tingsrätten att det var ställt bortom rimligt tvivel att mannen är den som anlagt de båda bränderna.
Endast en grov mordbrand
Mannen måste enligt tingsrätten ha insett att anläggandet av bränderna har inneburit fara för såväl annans liv och hälsa som för omfattande förstörelse av annans egendom och hade därmed gjort sig skyldig till två fall av mordbrand.
Att bränderna anlagts nattetid i ett tättbebyggt samhälle, på ställen där de har kunnat sprida sig till omkringliggande fastigheter var visserligen försvårande omständigheter i bägge fallen.
Tingsrätten klassade dock bara den första mordbranden som grov efter att i detta fall också ha vägt in att en människa avlidit och att branden orsakat omfattande förstörelse av egendom – till ett värde av åtminstone tio miljoner kronor.
Den andra branden ansågs alltså vara ett brott av normalgraden, ”om än ett allvarligt sådant”.
Mord inte bevisat
När det gäller åtalet för mord ogillades detta på grund av att åklagaren inte hade styrkt att mannen skulle ha haft uppsåt i förhållande till att kvinnan skulle dö. För denna slutsats talade särskilt information som mannen hade lämnat om att han trodde att lägenheten stod tom då den familj som bodde där var bortrest.
Däremot var det uppenbart att mannen orsakat kvinnans död genom oaktsamhet och han dömdes därför för grovt vållande till annans död.
När det gällde mordförsöket på den 74-åriga kvinnan, ansåg tingsrätten att åtalet var styrkt. Mannen hade anlagt branden trots att han – med tanke på bland annat att människor ofta befinner sig hemma på natten och att mannen dessutom visste att 74-åringen var rörelsebegränsad – måste ha insett den höga risken för att hon skulle avlida.
Genom att avlägsna sig från platsen måste han anses ha varit likgiltig i förhållande till riskens förverkligande.
Tolv års fängelse i tingsrätten
Påföljden för samtliga brott bestämdes till tolv års fängelse. Mannen ålades även att betala skadestånd på sammanlagt knappt 500 000 kronor till den avlidna kvinnans syster, till den 74-åriga kvinnan samt till de personer som bodde i det första bostadshuset och deras närmaste grannar.
Både mannen och åklagaren valde att driva målet vidare till Svea hovrätt. Mannen yrkade på friande dom samtidigt som åklagaren yrkade på ansvar för mord, rubricering som grov mordbrand och livstids fängelse som påföljd.
Hovrätten beslutar nu att inte göra några ändringar i skulddelen, men skärper påföljden till 14 års fängelse.
Hovrätten instämmer
Domstolen anser att det är bevisat att mannen har anlagt de båda bränderna och betonar bland annat att han har befunnit sig på respektive brottsplats och haft motiv.
Vid den ena branden har han även betett sig märkligt och suttit utanför i en bil och verkat ”paralyserad”. Vid det andra tillfället har omständigheterna också varit ”påfallande lika” de vid det andra tillfället.
Hovrätten ansluter sig samtidigt till tingsrättens bedömning avseende mordåtalet, och anser alltså inte att mannen har haft uppsåt att döda när han anlagt den första branden.
Försvårande omständigheter
När det gäller påföljden delar hovrätten tingsrättens bedömning kring vilka omständigheter som är försvårande respektive förmildrande.
Hovrätten anser dock inte att tingsrätten har tagit tillräcklig hänsyn till de försvårande omständigheterna vid den första branden. Agerandet har medfört en persons död och oaktsamheten har varit så graverande att handlandet gränsat mot det uppsåtliga.
Flera familjer har dessutom utsatts för en allvarlig trygghetskränkning och i olika grad fått sina bostäder och ägodelar förstörda.
Straffet skärps
Branden har också resulterat i ”stor ekonomisk skada och påtaglig risk för människors liv och hälsa samt ytterligare förstörelse av egendom”.
Hovrättens slutsats blir att fängelsestraffet ska skärpas från 12 till 14 års fängelse.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här
