Hovrätten köper inte djuraktivistens invändning om att hon inte förstod vad det innebar att ”tagga” en profil på Facebook när hon gjorde uttalandena om en journalist.
Eftersom journalistens arbetsgivare var taggad i den tråd hon kommenterade måste hon ha insett att hotet kunde komma till hans kännedom.
Hon döms därför för olaga hot.
I en artikelserie för Göteborgs-Posten granskade en reporter Sveriges djurrättsaktivister. I samband med detta delade en ledande djurrättsaktivist en av artiklarna på Facebook. I inlägget ”taggades” Göteborgs-Postens profil på Facebook.
En av de personer som kommenterade inlägget var en i dag 59-årig kvinna. I kommentaren skrev hon att ”[journalistens] dick bör skäras av och matas till han till han kvävs”. För detta åtalades hon i Södertörns tingsrätt för olaga hot.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
”Saknade uppsåt”
Kvinnan vidgick händelseförloppet men förklarade att hon hade saknat uppsåt. Hon insåg inte att Göteborgs-Posten var taggad i inlägget som hon kommenterade. Hon visste inte vad det innebar att tagga någon och kunde därför inte förutse att kommentaren skulle komma till journalistens kännedom.
Tingsrätten konstaterade att de objektiva förutsättningarna för olaga hot var uppfyllda. Frågan var dock om kvinnan haft uppsåt till att hennes kommentar skulle komma till journalistens kännedom.
Det hade inte gjorts gällande att kvinnan och journalisten haft några gemensamma vänner på Facebook. Vidare stod det klart att det inte var hon som hade taggat Göteborgs-Posten.
Tingsrätten friade
Enligt domstolen måste kvinnan rimligen ha förstått att det fanns en risk för att hennes kommentar skulle komma till journalistens kännedom. Kvinnans invändning om att hon inte insåg detta framstod visserligen som märklig, men kunde inte lämnas utan avseende enligt rätten. Därmed var det inte bevisat att hon haft uppsåt, varför åtalet skulle ogillas.
En nämndeman var skiljaktig och ville döma kvinnan för olaga hot. Hon lade vikt vid att uttalandet gjorts under ett inlägg på en offentlig Facebooksida i vilket Göteborgs-Posten var taggad. Hon hade därför haft likgiltighetsuppsåt och skulle dömas i enlighet med åtalet.
I Svea hovrätt har den åtalade kvinnan hörts på nytt. Hon har bland annat uppgett att hon använde sig av en pseudonym när hon skrev den aktuella kommentaren. Hon blir ofta blockad och byter därför frekvent användarnamn på Facebook.
I likhet med tingsrätten anser hovrätten att kommentaren i objektiv bemärkelse utgör olaga hot. När det gäller uppsåtsfrågan framhåller domstolen att det framgår av utredningen att kvinnan var en van Facebookanvändare vid tidpunkten för kommentaren och att hon visste att inlägget kunde läsas av andra. Hon var dessutom införstådd med att hon granskades av den aktuella journalisten.
Hovrätten: Likgiltighetsuppsåt
Mot bakgrund av detta anser hovrätten att kvinnan har agerat med likgiltighetsuppsåt. Hon ska därför dömas för det åtalade brottet.
När det gäller påföljden konstaterar hovrätten att hotet har riktats mot en journalist med anledning av hans granskning, vilket är en försvårande omständighet. Straffet bestäms till 100 dagsböter om 50 kronor. Kvinnan ska dessutom betala 5 000 kronor i kränkningsersättning till journalisten. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
