Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Då blir det huvudförhandling i Lundin-målet 

Nyheter
Publicerad: 2023-01-16 09:01
Ian Lundin, ordförande i Lundin Energy Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT /

Nu har Stockholms tingsrätt satt ut datum för mastodontmålet rörande medhjälp till folkrättsbrott till den 5 september 2023.
Inför den planerade huvudförhandlingen riktar försvaret återigen kritik mot gärningsbeskrivningen.
”Målet kan sägas vara som en omvänd version av ”Sagan om kejsarens nya kläder”. Ju mer åklagaren klär på åtalet genom att precisera gärningsbeskrivningen, ju tydligare blir det att utredningen inte ger stöd för anklagelse mot vår huvudman, att åtalet står naket”, skriver Ian Lundins försvarare.

Skriftväxlingarna och turerna i domstolen i målet mot Ian Lundin, Alexandre Schneiter och Orrön Energy har pågått sedan 2014. Målet rör medhjälp till folkrättsbrott i Sydsudan mellan åren 1999-2003. Det handlar om en utredning som har omnämnts som den största i svensk historia. I skrivande stund har 1 270 aktbilagor registrerats i målet.

Bara sakframställningarna i målet kommer ta drygt 80 förhandlingsdagar i anspråk. Drygt 30 målsäganden ska höras och cirka 60 vittnen.

Nu har Stockholms tingsrätt satt ut ett datum då Ian Lundin, Alexandre Schneiter och Orrön Energy (tidigare Lundin Oil) med sina advokater ska vara på plats i domstolen för att möta åklagarsidan från Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet – den 5 september 2023.

Huvudförhandlingen ska hållas heldagar veckovis tisdagar, onsdagar och torsdagar med avbrott för sommarferie, högtider och lov som infaller under hösten, vintern och påsken. Detta framgår av ett färskt beslut i domstolen.

Fortfarande skarp kritik mot gärningsbeskrivningen

Åklagaren har dock tidigare haft bråttom och var av uppfattningen att en huvudförhandling bör kunna påbörjas i vecka redan i april 2023. 

Försvararna har dock anmält hinder mot att påbörja en huvudförhandling redan under våren dels då delar av försvaret är uppbokade i andra uppdrag, dels på grund av fortsatt förberedelsearbete. De uppgav en gemensam hållning i frågan som innebär att en huvudförhandling kan påbörjas den 5 september 2023. 

Efter beslut om rättegångsdatum har försvararna i målet lämnat in yttranden dels på åtalet och dels på åklagarens begäran om bevisupptagningar innan rättegången startar.

Fortfarande riktar Ian Lundins försvarare Torgny Wetterberg, Thomas Tendorf och Lina Hansson kritik mot åklagaren gärningsbeskrivning och menar att den är oklar. I fyra separata yttranden om totalt 40 sidor skriver de kommentarer om gärningsbeskrivningen, åklagarens svar på tingsrättens föreläggande samt åklagarens begäran om bevisupptagning.

Försvaret uppger att ”stämningsansökan är så oprecis att den är otjänlig”. De menar att de omständigheter som återfinns i gärningsbeskrivningen inte är tillräckliga för att kunna konstituera något folkrättsbrott för någon. 

”Det finns därmed inte någon påstådd gärning för Ian Lundin att ta ställning till”, skriver försvaret. 

”Till vår besvikelse uppfyller fortfarande inte gärningsbeskrivningen kraven i 45 kap. 4 § första stycket 3 p. RB och i Artikel 6 3.a) i Europakonventionen. Åklagarens hantering av gärningsbeskrivningen kränker vår huvudmans rätt och riskerar att få djupgående negativa effekter för målets handläggning”, fortsätter försvaret.

Inte följt tingsrättens föreläggande

De uppger att åklagaren inte har följt tingsrättens föreläggande då han inte i något avseende efterkommit det som tingsrätten förelade honom att precisera.

Försvaret pekar på att åklagaren inte har konkretiserat något enskilt påstått anfall med mark- och luftstridskrafter med angivande av handlingsförlopp, tid och plats, vilket var tingsrättens föreläggande.

Vidare skriver försvaret att åklagaren inte har konkretiserat någon enskild handling riktad mot civila med angivande av handlingsförlopp, tid och plats, vilket var tingsrättens föreläggande.

Åklagaren har inte i något fall redovisat påstådd koppling mellan påstådda handlingar riktad mot civila och påstått anfall med mark- och luftstridskrafter, enligt försvaret.

Vidare uppger försvaret att åklagaren inte har lämnat uppgift om de bestämmelser i den internationella humanitära rätten som åberopas, vilket var tingsrättens sista föreläggande. 

Försvaret hänvisar till åklagarens förklaring:

”Den otillåtna stridsmetoden medförde ett okänt stort antal anfall mot ett okänt stort antal civila och deras egendom i och nära Block 5A. Det är inte möjligt att presentera en fullständig redogörelse i tid, plats och tillvägagångsätt för varje enskilt anfall där stridsmetoden tillämpades.” 

Försvaret uppger att detta är ”egendomligt”.

”Det finns därmed två tänkbara alternativ för vad åklagaren egentligen påstår. Det första alternativet är att åklagaren påstår sig inte kunna ange en redogörelse för någon enskild påstått huvudbrottsgärning i tid, plats och tillvägagångssätt. I denna situation skulle åklagaren aldrig ha väckt åtal och är skyldig att lägga ner åtalet. Det andra tänkbara alternativet är att åklagaren visserligen kan men inte vill precisera gärningsbeskrivningen”. 

Arbetet för försvaret försvåras

Försvaret menar att i och med att åklagaren inte på något sätt preciserat påstådda huvudbrottsgärningar i gärningsbeskrivningen eller genom förklaringen, samtidigt som huvudbrottsgärningar påstås ha ägt rum under mycket långa tidsperioder och i mycket stora områden försvåras arbetet med försvaret enormt. 

”Försvarsarbetet har inte kunnat och kan fortfarande inte inriktas mot att bemöta konkreta sakpåståenden. Försvaret måste istället vara inriktat på att kunna bemöta idag okända påståenden om huvudbrottsgärningar, påstått utförda av okända gärningsmän, i geografiskt mycket stora områden, under en period av mer än 3 år som ligger mer än tjugo år tillbaka i tiden och med en förundersökning som innefattar mer än 80 000 sidor”.

Försvaret uppger vidare att detta i realiteten medför ”att det inte finns någon möjlighet att på ett rimligt sätt försvara sig mot anklagelserna”. 

Ian Lundins försvarare uppger vidare att arbetet med förberedande av försvaret inte går att bedrivas med precision. Försvarsarbetet blir ”oerhört mer tidsödande än vad som skulle ha varit fallet om påstådda huvudbrottsgärningar varit preciserade på sätt som anges i lag. I sådant fall hade försvarets arbete kunnat fokuseras på ett sätt som kraftfullt hade reducerat nedlagd tid och därmed kostnaderna för försvaret”. 

Försvaret uppger även att den oklara gärningsbeskrivningen medför också att det inte är möjligt för tingsrätten att veta vilka huvudbrottsgärningar som ska prövas. Detta innebär i sin tur att det inte är möjligt för tingsrätten att bedöma vilka omständigheter som är väsentliga och vilka som är oväsentliga för det som ska prövas i målet.

”Målet kan sägas vara som en omvänd version av ”Sagan om kejsarens nya kläder”. Ju mer åklagaren klär på åtalet genom att precisera gärningsbeskrivningen, ju tydligare blir det att utredningen inte ger stöd för anklagelse mot vår huvudman, att åtalet står naket”. 

Inställning till gärningsbeskrivning

Den bristande gärningsbeskrivningen till trots har Ian Lundin, genom sin försvarare lämnat sin inställning till gärningsbeskrivningen. 

Han uppger bland annat att det är korrekt att han undertecknade EPSA den 6 februari 1997.  EPSA avsåg, enkelt uttryckt, utforskning och utvinning av eventuella oljefyndigheter i ett område benämnt Block 5A. 

Vidare uppger han att det är korrekt att verksamheten kom att bedrivas tillsammans med andra företag i ett konsortium med Sudan Ltd som operatör. 

Han uppger även att det är korrekt att det ingicks ett avtal (KPA) om fred i södra Sudan den 21 april 1997. Undertecknade parter var bland annat Sudans regering och SPLM/A. 

Vidare skriver Ian Lundins försvar att det är oklart vad som avses med att Ian Lundin skulle ha haft ”avgörande inflytande över Sudan Ltd:s verksamhet i Block 5A”. Han förnekar därför påståendet. 

”Det finns i sammanhanget anledning att påtala att verksamheten i Block 5A styrdes av ett Konsortium av bolag och att Ian Lundin aldrig hade någon operativ eller verkställande roll i Sudan Ltd, som var Operatör för Konsortiet”.

Begärt bevisupptagning

Åklagaren har i målet begärt förhör med totalt 93 personer. Åklagaren har nu begärt bevisupptagning utom huvudförhandling med fyra personer som försvaret ska yttra sig om. Ian Lundin och hans försvarare liksom Alexandre Schneiter och hans försvarare och Orrön Energy med sina ombud motsätter sig åklagarens nya begäran.

Alexandre Schneiters försvarare advokaterna Per E Samuelson, Johan Rainer och Olle Kullinger skriver att de omständigheter som åklagaren anfört i sin senaste skrift är således inte nya utan har beaktats vid tidigare avslag. 

Försvaret skriver även att det kommit fram att åklagaren sedan den 1 december 2022 vidtar kompletterande förundersökningsåtgärder i ärendet och att dessa ”är tydligen så hemliga att försvaret inte ens kan ges insyn i åklagarens diarie”. 

”Sett tillsammans med att åklagaren inte har efterkommit tingsrättens föreläggande om att förtydliga åtalet (se Ian Lundins inlaga) innebär det att Schneiter i nuläget inte har kännedom om vare sig vilka misstankar han har att försvara sig emot eller vilken bevisning som kommer att åberopas mot honom vid huvudförhandlingen. Detta visar med all önskvärd tydlighet att tingsrättens tidigare avslagsbeslut alltjämt är riktiga”. 

Även Orrön Energy hänvisar i sitt yttrande till  tingsrättens tidigare avslagsbeslut och menar att utgångspunkten är att bevis ska tas upp vid en huvudförhandling. 

”De förhållanden som åklagaren nu hänvisar till i sin senaste förnyade framställan om bevisupptagning utom huvudförhandling har åklagaren helt kunnat och bort förutse redan för många år sedan. Ändå lät åklagaren förundersökningen fortgå i över 11 år och valde sedan att åtala”, skriver advokaterna Biörn Riese, Tomas Nilsson, Robin Oldenstam, Christoffer Monell och Anna Remse.

Målsägandena

Två av målsägandenas ombud har också yttrat sig om åklagarens begäran om bevisupptagning utom huvudförhandling. Advokat Percy Bratt skriver att ”målet är mycket omfattande och av stor principiell betydelse” och skriver vidare att med hänsyn till den beräknade tidsåtgången för parternas sakframställning och förhörspersonernas ålder och hälsotillstånd menar han att det är viktigt att de kan höras utom huvudförhandling. Detta för att säkerställa att inte denna viktiga muntliga bevisning går förlorad. 

Advokat Thomas Bodström hänvisar till de grunder som åklagaren anfört.


Dela sidan:
Skriv ut: