Skatteverkets synsätt om att momsgruppens dotterbolag och filialer utgör separata beskattningsbara personer kan inte anses utgöra ny rättstillämpning. Den oriktiga uppgiften har således medfört att beskattningsbeslutet har blivit felaktigt. Skatteverkets överklagande avseende efterbeskattning ska därmed bifallas.
Skatteverket nekade inom ramen för momsgruppens begäran om omprövning Carnegie Investment Bank AB Momsgrupp ytterligare avdrag för ingående mervärdesskatt inom affärsområdena Securities och gemensamma supportfunktioner. Beslutet innebar att underlaget för skattetillägg med sattes ned med 54 000 kronor och underlaget fastställdes till 6 190 109 kronor, vilket innebar en nedsättning av skattetillägget med totalt 10 800 kronor.
Momsgruppen ansåg att grund för efterbeskattning saknas eftersom grundbesluten hade blivit desamma oavsett om momsgruppen hade lämnat fullständiga uppgifter i samband med varje skattedeklaration under beskattningsåret 2011. Vidare har Skatteverket inte visat att verkets fördelningsgrund för ingående mervärdesskatt ger ett mer rättvisande resultat. Grund att frångå momsgruppens fördelningsgrund föreligger därmed inte.
Resning i skattemål – betydelsen av friande brottmålsdom
Sedan en man ålagts betalningsansvar för 382 miljoner kronor för ett bolags obetalda skatter och avgifter friades han av tingsrätten från straffrättsligt ansvar, då det visats att en anhörig signerat deklarationerna med hans e-legitimation och att han ovetandes satts in som styrelseledamot. Är detta nog för att mannen, som får ut 16 000 kronor månaden samt drabbats av sömnsvårigheter och suicidtankar, ska beviljas resning? Börje Leidhammar redogör för ett aktuellt beslut från Högsta förvaltningsdomstolen.
Har uppfyllt bevisbördan
Konsekvensen av Skatteverkets synsätt i det överklagade beslutet blir, enligt momsgruppen, att momsgruppen inte tillgodoräknas någon avdragsrätt alls för ingående skatt på kostnader som förbrukas med avseende på kunder utanför EU som har sin dagliga affärskontakt med någon av filialerna eller Carnegie Inc. Detta trots att det är ostridigt att dessa kunder förbrukar resurser hos Securities och att verksamheten medför återbetalningsrätt för ingående skatt.
Momsgruppen har uppfyllt sin bevisbörda att tillämpad fördelningsgrund ger ett mer rättvisande resultat än en omsättningsbaserad fördelningsgrund, medan Skatteverket inte uppfyllt sin bevisbörda att den fördelningsgrund Skatteverket tillämpat i det överklagade beslutet ger ett mer rättvisande resultat än momsgruppens fördelningsgrund.
Då fördelningen av den momsen för de gemensamma supportfunktionerna är en följd av hur stort avdrag för momsen som respektive affärsområde har, började Förvaltningsrätten i Stockholm av naturliga skäl med att pröva den ingående mervärdesskatten inom affärsområdet Securities.
Det är i målet ostridigt att momsgruppen inom affärsområdet Securities bedrivit verksamhet som inte är mervärdesskattepliktig. Det betyder att momsgruppen inte har rätt till avdrag för ingående moms för inköp till denna verksamhetsgren. Momsgruppen har dock rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt om förvärvaren av de skattefria tjänsterna finns utanför EU. Det parterna är oense om är hur en fördelning av den ingående mervärdesskatten ska ske, det vill säga hur stor andel av den ingående mervärdesskatten som momsgruppen har rätt att göra avdrag för.
Storleken på momsen bygger på antal kunder
Momsgruppens beräkning av hur stort avdraget för ingående mervärdesskatt ska vara inom verksamhetsgrenen Securities bygger på antalet kunder, det vill säga hur stor andel av det totala antalet kunder som är utanför EU. Av handlingarna i målet framgår vidare att momsgruppen i sin beräkning av avdraget för ingående mervärdesskatt har beaktat både momsgruppens kunder liksom Carnegie Investment Bank AB:s filialers kunder och kunder till Carnegie Inc.
Momsgruppen har således, konstaterade förvaltningsrätten, räknat med kunder som ur ett mervärdesskatterättsligt perspektiv är kunder till en annan beskattningsbar person. Förvaltningsrätten ansåg därför att momsgruppen inte hade visat att samtliga av kunderna utanför EU är momsgruppens kunder.
Momsgruppen kunde därmed inte anses ha gjort sannolikt att den begärda fördelningsgrunden som avser antalet kunder är tillförlitlig. Fortsättningarna för ytterligare avdrag inom verksamhetsgrenen Securities var därmed inte uppfyllda, varför ytterligare avdrag inte kunde medges.
Eftersom ytterligare avdrag inte kunde medges inom affärsområdet Securities kunde inte heller bolagets begäran om ytterligare avdrag för de gemensamma supportfunktionerna godtas. Skatteverket hade därmed haft fog för sitt beslut i denna del varför överklagandet avseende momsgruppens begäran om ytterligare avdrag skulle avslås.
Skattetillägget togs bort
Momsgruppen bedömdes inte ha lämnat en oriktig uppgift till ledning för beskattningen. Detta medförde att skattetillägget i denna del skulle tas bort och att överklagandet skulle bifallas i denna del.
Frågan var då om Skatteverket haft rätt att reducera momsgruppens avdragför ingående mervärdesskatt. Förvaltningsrätten ansåg sammantaget att Skatteverket inte hade gjort mycket sannolikt att den aktuella fördelningsgrunden är den mest relevanta. Skatteverket har därmed inte haft rätt att efterbeskatta momsgruppen på denna grund. Eftersom Skatteverket inte haft rätt att efterbeskatta momsgruppen inom affärsområdet Securities hade verket inte heller haft rätt att efterbeskatta momsgruppen och sänka fördelningsnyckeln för de gemensamma supportfunktionerna på denna grund.
Beslutet om att efterbeskatta momsgruppen och att påföra den skattetillägg i denna del skulle därmed upphävas.
Båda parter överklagade till kammarrätten. Carnegie Investment Bank Momsgrupp yrkade avdrag för ingående mervärdesskatt för affärsområdena Securities och Gemensamma supportfunktioner i enlighet med begäran om omprövning. Skatteverket yrkade att kammarrätten skulle fastställa Skatteverkets omprövningsbeslut i dess helhet.
Det är, enligt Kammarrätten i Stockholm, momsgruppen som har att göra sannolikt att förutsättningarna för ytterligare avdrag för affärsområdet Securities i enlighet med den yrkade fördelningsgrunden ”antal kunder” är uppfyllda och som en följd av det att ytterligare avdrag även kan medges för Gemensamma supportfunktioner.
Inte visat på avtalsförhållande
Sammantaget gör kammarrätten bedömningen att momsgruppen inte har visat att det finns ett avtalsförhållande mellan gruppen och dotterbolagets respektive filialernas kunder. Inte heller har momsgruppen lämnat in underlag som ger tillräckligt stöd för att den resursförbrukning som sker i momsgruppens verksamhet i Sverige kan kopplas till intäkter från dotterbolagets och filialernas kunder. Kunderna ska därför inte beaktas vid beräkning av den andel ingående mervärdesskatt som ger rätt till avdrag.
Kammarrätten anser sammanfattningsvis att momsgruppen inte har gjort sannolikt att den har rätt till ytterligare avdrag för ingående mervärdesskatt för Securities baserad på fördelningsgrunden ”antal kunder”. Eftersom fördelningen av den ingående mervärdesskatten för Gemensamma supportfunktioner är en följd av övriga affärsområden, ska ytterligare avdrag inte heller medges i den delen. Momsgruppens överklagande ska därför avslås.
Vidare anser kammarrätten i likhet med förvaltningsrätten att Skatteverkets särskilda utredningsskyldighet har väckts och att momsgruppen inte har lämnat någon oriktig uppgift. Det förhållandet att momsgruppen i sin begäran om omprövning inte angett att dotterbolagets kunder har räknats med ändrar inte kammarrättens bedömning. Skatteverkets överklagande i denna del ska därför avslås.
Sammantaget anser kammarrätten att momsgruppen har lämnat oriktig uppgift om vilka kunder den tagit med i sin fördelningsgrund är. För efterbeskattning krävs vidare att det varit den oriktiga uppgiften som medfört att beskattningen blivit felaktig. Detta orsakssamband anses brutet om det framgår att Skatteverket hade en felaktig uppfattning om rättsläget vid tidpunkten för beskattningen och på grund av denna uppfattning skulle ha fattat samma felaktiga beslut även om verket hade känt till den utelämnade eller felaktiga uppgiften. Normalt bör det krävas att den felaktiga uppfattningen om rättsläget kommit till klart uttryck, exempelvis i allmän informationsbroschyrer, ställningstaganden, handledningar eller liknande – som Skatteverket gett ut inför beskattningen.
Ingen ny rättstillämpning
Det synsätt som Skatteverket gett uttryck för i omprövningsbeslutet, det vill säga att momsgruppens dotterbolag och filialer utgör separata beskattningsbara personer, kan, enligt domstolen, inte anses utgöra ny rättstillämpning. Skatteverket hade inte heller gett uttryck för någon annan uppfattning vid den aktuella tidpunkten.
Det har därför inte kommit fram att beskattningsbeslutet skulle ha blivit detsamma om bolaget hade lämnat ytterligare uppgifter om att de tagit med kunder till dotterbolaget och filialerna vid tillämpningen av fördelningsgrunden. Orsakssambandet är därför inte brutet. Den oriktiga uppgiften har således medfört att beskattningsbeslutet har blivit felaktigt och ändringarna avser ett belopp av betydelse. Det är inte uppenbart oskäligt att efterbeskatta momsgruppen. Sammanfattningsvis innebär detta att Skatteverkets överklagande i den del som avser efterbeskattning ska bifallas.
Eftersom kammarrätten bedömt att momsgruppen har lämnat oriktiga uppgifter till ledning för beskattningen finns även grund för att påföra momsgruppen skattetillägg. Några skäl för att momsgruppen ska medges befrielse i högre grad än vad som har skett i Skatteverkets beslut har inte kommit fram. Skatteverkets överklagande i den del som avser skattetillägg hänförligt till efterbeskattningen ska således bifallas.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
