Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Bitcoinmiljonär skönsbeskattas – kammarrätten har sagt sitt

Nyheter
Publicerad: 2022-01-12 10:40
Bitcoin – en digital valuta, skapad 2009. Foto: Janerik Henriksson / TT

Kammarrätten instämmer i förvaltningsrättens bedömning att handel som en 37-årig man bedrivit med bitcoins i mångmiljonklassen utgör näringsverksamhet i inkomstskattelagens mening.
Han ska därför skönsbeskattas.

Skatteverket beslutade den 16 maj 2018 bland annat att påföra en 37-årig man ytterligare inkomst av näringsverksamhet avseende oredovisade inkomster under perioden 2014-2016. Näringsverksamhetens underskott för beskattningsåret 2014 beräknades till 131 260 kronor. Beskattningsåren 2015 och 2016 beräknades överskotten av densamma, före avdrag för egenavgifter med mera, till 8 784 565 kronor respektive 4 090 654 kronor.

37-åringen överklagade och yrkade i första hand att beslutet ska upphävas eller återförvisas för ny prövning. Han yrkade i andra hand att skönsbeskattningen av näringsverksamhet ska undanröjas och att hans handel med bitcoin och andra virtuella valutor i stället ska kapitalvinstbeskattas i enlighet med lämnad redovisning.

”Inte fråga om näringsverksamhet”

Han har, menade han, inte bedrivit någon växlingsverksamhet utan endast handel med bitcoin som privatperson. Han har inte haft för avsikt att ha sin handel i företagsform. Han har inte haft en utåtriktad verksamhet med annonsering och handel på egna hemsidor. Det är alltså inte fråga om en näringsverksamhet utan i stället är det fråga om innehav för spekulation. Metoderna och principerna kring köp och försäljning av värdepapper kan i princip likställas med de som gäller för köp och försäljning av bitcoin.

Förvaltningsrätten i Uppsala konstaterade att det av praxis framgår att bitcoin inte utgör vare sig en valuta, ett värdepapper eller en personlig tillgång utan att det omfattas av bestämmelserna i 52 kap. 3 § IL vid avyttring som andra tillgångar än personliga tillgångar (HFD 2018 ref. 72). Det framgår dock inte av vare sig lagtext eller praxis att en privatpersons handel med sådana tillgångar inte skulle kunna utgöra näringsverksamhet, en fråga som Högsta förvaltningsdomstolen i angivet mål avseende förhandsbesked, inte hade att pröva.

Köpt för över 25 miljoner

I förevarande fall har 37-åringen erbjudit både köp och försäljning med vinstpåslag vid handelsplatsen LBC. Han har under de aktuella beskattningsåren löpande annonserat mot kunder vid handelsplatsen och det har under samma period genomförts ett omfattande antal transaktioner. Transaktioner har även förekommit utanför LBC. Enligt Skatteverkets uppgifter har han under perioden sålt och köpt bitcoin för sammanlagt 25 799 021 kronor respektive 13 338 409 kronor.

Enligt förvaltningsrättens mening kan 37-åringens förfarande betraktas som en växlingsverksamhet som har vänt sig till allmänheten och den kan inte anses ha bedrivits endast för hans egen räkning. Mot bakgrund av vad som framkommit om omfattningen, regelbundenheten och det sätt på vilket den har bedrivits ansåg förvaltningsrätten att det klart framgår att den är att betrakta som en förvärvsverksamhet som mannen har bedrivit yrkesmässigt och självständigt. Hans växlingsverksamhet var således att hänföra till inkomstslaget näringsverksamhet. Skatteverket har därför haft grund för sitt beslut.

Kammarrätten i Stockholm noterar att Högsta förvaltningsdomstolen i HFD 2018 ref. 72, det vill säga efter de i målen aktuella beskattningsåren, uttalat att bitcoin inte utgör en delägarrätt eller en utländsk valuta.

Omfattande och regelbunden

37-åringen har bedrivit en omfattande och regelbunden handel med bitcoin under beskattningsåren. Redan det som har kommit fram i målen om på vilket sätt köp och försäljning sker på handelsplatsen LBC innebär, enligt kammarrätten, att mannens verksamhet har varit riktad till allmänheten. Köpare och säljare kan vid handelsplatsen ha direktkontakt med varandra och till exempel omförhandla villkor i en annons. Handelsplatsen säkerställer endast att transaktioner som görs i enlighet med annonserade villkor genomförs på ett säkert sätt.

Säljare och köpare kan dock välja att genomföra transaktionen utanför handelsplatsen. Handelsplatsen är därmed inte att likställa med en börs. 37-åringen har också genomfört transaktioner med allmänheten utanför LBC. Kammarrätten instämmer därför i förvaltningsrättens bedömning att 37-åringens handel inte endast har bedrivits för egen räkning och att det klart framgår att verksamheten utgör en förvärvsverksamhet som han har bedrivit yrkesmässigt och självständigt.

Verksamheten utgör därmed näringsverksamhet i inkomstskattelagens mening.

Inte lämnat underlag

När det gäller skönsbeskattningen har 37-åringen anfört att han har haft högre kostnader för inköp av bitcoins än vad Skatteverket har uppskattat. Han har hänvisat till att det av bankkontoutdrag och uppgifter från LBC framgår ett tidsmässigt samband mellan kontantuttag och insättningar av bitcoins vid LBC. Han har uppgett att sambandet inte är tydligt under hela den aktuella perioden på grund av prisförändringar på marknaden.

37-åringen har inte kommit in med underlag som visar vad de uttagna kontanterna har använts till.

Kammarrätten noterar att det av utredningen framgår att mannen har uppgett att de kontanta inköpen har gjorts från kunder vars identiteter han väljer att inte avslöja. Han har alltså inte kommit in med all information gällande de påstådda inköpen som han har möjlighet att komma in med.

Han har bland annat inte heller visat omfattningen av sin handel på andra handelsplatser genom att komma in med transaktionsloggar. Han skulle således ha kunnat erhålla de bitcoins som han har satt in på LBC på annat sätt än genom kontanta inköp. Med hänsyn till detta, och till att det saknas underlag som visar vad de uttagna kontanterna har använts till, anser kammarrätten att de av Skatteverket uppskattade beloppen för inköp av bitcoins är skäliga.

(Blendow Lexnova)

Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här


Dela sidan:
Skriv ut:

Mikael Kindbom
red@dagensjuridik.se