Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Båtförare frias – inte dåligt sjömanskap när båtar skadades

Nyheter
Publicerad: 2023-01-25 11:51
Foto: Fredrik Sandberg / TT

Hovrätten går på samma linje som tingsrätten och frikänner ägaren till en större motorbåt, som åtalats för vårdslöshet i sjötrafik efter en incident i Ronneby skärgård sommaren 2020.
Det finns många frågetecken kring skadorna på de förtöjda segelbåtarna och de behöver inte ha orsakats av att motorbåtsföraren brustit i sjömanskap och dragit upp svall.

Det var i juli 2020 som de tre männen var ute och seglade i varsin båt i Ronneby skärgård. Männen hade lagt till vid en brygga invid en farled vid Harön för att äta lunch och låg parallellt bredvid varandra när en större motorbåt av modellen Princess 50 närmade sig i farleden. En av seglarna, som befann sig i land, uppmärksammade motorbåten och försökte signalera åt den att sakta in, men föraren fortsatte att hålla en hög fart som drog upp kraftiga svall. Sjöhävningen som följde skapade kalabalik på segelbåtarna och samtliga tre fick materiella skador.

Åtalades

Motorbåtsföraren, nu 78, åtalades senare i Blekinge tingsrätt för vårdslöshet i sjötrafik, för att ha brustit i gott sjömanskap till förekommande av sjöolycka. Mannen hade enligt åklagaren underlåtit att hålla noggrann utsikt och att anpassa hastigheten till rådande omständigheter och förhållanden.

Försvaret bestred dock åtalet. Båten hade framförts mitt i farleden, där hastighetsbegränsning saknas. De som var ombord hade dessutom varit på sightseeing och båten hade förts ”lugnt och stilla”. Skadorna hade varit en konsekvens av att segelbåtarna inte varit ankrade på ett korrekt sätt samt placerats så att blivit känsliga för svall – de hade inget att göra med bristande uppmärksamhet från motorbåtsförarens sida. Enligt 78-åringen hade han inte hållit en högre hastighet än fem-sex knop, eftersom han nyss passerat genom ett sund där det är 5 knop och hade sett att det fanns många båtar vid Harön.

Brist i utredningen

Tingsrätten konstaterade att det var en brist i utredningen att det inte fanns någon dokumentation över hur båtarna varit placerade i förhållande till bryggan, andra båtar och land – något som gjorde det svårare att bedöma hur förhållandena var på platsen. Seglarna är dock alla mycket erfarna och tingsrätten ansåg att de knappast skulle ha förtöjt sina båtar utan att lägga ut fendrar mot närliggande båtar – och godtog att de alla legat med separat ankare med aktern snett ut mot farleden, som brukligt.

Ord stod mot ord när det gällde motorbåtens hastighet, som enligt vittnen hållit allt mellan tre och femton knop – och här gick det inte att säga vad som varit korrekt. Även uppskattningarna av svallvågornas höjd varierade mycket, från 0,7 till 1,5 meter, men med hänsyn till skadorna måste det ändå enligt tingsrätten ha handlat om svallvågor ”med viss kraft”.

Enligt ett vittne från kustbevakningen finns det många faktorer som har betydelse för svallets uppkomst, bland annat förhållanden det är på sjön, vågornas frekvens och framför allt hur båtens skrov ser ut. Tingsrätten betonade att det saknades utredning i dessa frågor, till exempel avseende om segelbåtarna med hänvisning till sina skrov kunnat vara mer eller mindre känsliga för svall på den plats där de legat ankrade.

Betydande osäkerhet

”Det finns också en betydande osäkerhet för tingsrätten i frågan om vilka svallvågor en båt modell Princess 50 generellt orsakar, om en förankrad segelbåts kölkonstruktion har betydelse för frågan om påverkan av vågsvall och slutligen vilken betydelse dessa faktorer kan ha haft vid de aktuella segelbåtarnas ankring”, skrev tingsrätten – som också beskrev underlaget för bedömningen som ”mycket osäkert”.

Sammantaget fanns det flera tvistiga uppfattningar kring de hörda personerna och samtidigt ett flertal okända och i målet oredovisade faktorer som enligt tingsrätten skulle kunna påverka såväl uppkomsten av svallvågor som effekten av dem på de ankrade segelbåtarna. Tingsrättens slutsats blev att åklagaren inte hade lyckats styrka att mannen hållit alltför hög fart eller brustit i uppsikt – och motorbåtsföraren frikändes därför.

Åklagaren överklagade men Hovrätten över Skåne och Blekinge fastställer nu underinstansens domslut utan ändringar.

Det är utrett att mannen framfört sin båt i farleden och passerat de förtöjda segelbåtarna på knappt 100 meters avstånd – samt att båtarna vid samma tidpunkt åsamkades vissa skador. Frågan är om 78-åringen brustit i gott sjömanskap till förekommande av sjöolycka genom att dels inte hålla utkik, dels framföra motorbåten i alltför hög fart – och till följd av detta orsaka svallvågor med sådan kraft att segelbåtarna skadats.

Vittnet från kustbevakningen har angett ett antal faktorer som har betydelse när svall uppkommer – och som tingsrätten påpekat saknas närmare utredning kring dels några av dessa faktorer, dels kring hur de skulle kunna påverkas av den valda ankringsplatsen.

Målsägandena har inte heller lämnat några uppgifter om hur nära varandra segelbåtarna legat – eller om det legat ytterligare båtar vid bryggan. Ett vittne som befunnit sig på en närliggande brygga har dock uppgett att det legat minst fyra båtar vid målsägandenas brygga samt att de inte haft några problem med svallvågorna vid den andra bryggan. Även det förhållandet att det fanns andra båtar förtöjda vid samma brygga kan vara en faktor av betydelse vid bedömningen av eventuella effekter av svallvågor, menar hovrätten. Att andra båtar i samma farvatten inte har skadats talar enligt hovrätten också närmast emot att svallvågorna från motorbåten haft någon större krav.

Saknas utredning

Det saknas därutöver utredning om vilken hastighet en motorbåt av modellen i fråga måste hålla för att orsaka svallvågor med en sådan kraft att de typiskt sett kan orsaka skador på båtar förtöjda uppåt hundra meter bort. Det finns inte heller någon skriftlig bevisning kring svallvågornas höjd eller motorbåtens hastighet – och målsägandenas uppgifter är här inte helt samstämmiga. Försvaret har samtidigt åberopat fotografier på hur svallvågorna ser ut vid fem-sex knop samt vittnesmål från andra som befunnit sig ombord. Utifrån dessa förhållande går det enligt hovrätten inte att dra några egentligen slutsatser om motorbåtens hastighet av den muntliga bevisning som åklagaren åberopat.

Sammantaget kan det inte heller anses styrkt att mannen brustit i gott sjömanskap till förekommande av sjöolycka och åtalet ska följaktligen ogillas, konstaterar en enig hovrätt. (Blendow Lexnova

Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här

Isak Bellman
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: