En 28-årig kvinna nekades uppehållstillstånd grundat på anknytning till sin svenska make.
Migrationsdomstolen fastställde beslutet, men utan att kommunicera till kvinnan att Migrationsverkets yttrat sig om ansökningens brister.
Yttrandet kan ha påverkat utgången i målet, skriver Migrationsöverdomstolen, och återförvisar målet till underinstansen.
En 28-årig kvinna ansökte om uppehålls- och arbetstillstånd grundat på anknytning till sin make som är svensk medborgare, men fick avslag i december 2019.
Migrationsverket motiverade beslutet med att 28-åringens make inte uppfyllde kraven på ordnad försörjning och bostad. Till grund för beslutet lades makarnas inkomst- och förmögenhetsuppgifter i form av bankintyg samt ett hyresavtal för uthyrning av en bostadsrätt med ett rum och kök under perioden 1 februari till 30 juli 2020. Det saknades dessutom tydliga uppgifter om bostaden.
Kvinnan överklagade beslutet till Migrationsdomstolen i Göteborg.
Kände inte till
28-åringen anförde bland annat att hon inte kände till att försörjningskravet omfattade fem år för makarna och att det var därför hon lämnat in uppgifter om inkomst och förmögenhet som styrkte försörjning under endast ett år.
Kvinnan bifogade därför ytterligare kompletterande uppgifter som skulle styrka att hon och maken kunde försörja sig i fem år i Sverige enligt kravet. Hon lämnade också in ett nytt hyresavtal för perioden 1 maj 2020 till 31 december 2020, dessutom med lägre hyra än föregående bostad.
Samtidigt yttrade Migrationsverket att då det saknades underlag för att uthyrningen var godkänd av hyresvärd, föreningen eller hyresnämnd, eller att värden var ägare av bostaden i frågan. Därför skulle överklagandet avslås, menade verket.
Migrationsdomstolen avslog slutligen överklagandet, dock utan att kommunicera verkets yttrande till 28-åringen.
Kan ha påverkat
Domen överklagades till Migrationsöverdomstolen som noterar att migrationsdomstolen i skälen för sitt avgörande hänvisat till de brister i underlaget som Migrationsverket förde fram i sitt yttrande. Yttrandet kan därför ha påverkat utgången i målet.
Migrationsdomstolen har därför inte haft fog att underlåta att kommunicera yttrandet med kvinnan.
Dessa brister är så allvarliga att domstolens dom ska undanröjas och målet återförvisas till migrationsdomstolen för ny handläggning, skriver migrationsöverdomstolen. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
