Majoriteten i kammarrätten anser till skillnad från från underinstansen att en asylsökande försvårar utredningen genom att leva som hemlös och därför inte har rätt till dagersättning.
Även om mannen kan delges handlingar via en mottagningsenhet sker all kontakt på hans initiativ, och han kan därför inte anses som tillgänglig.
Migrationsverket beslutade att dra in dagersättningen för en asylsökande enligt lagen om mottagande av asylsökande, LMA. Han bodde tidigare på en mottagningsenhet i Skellefteå, men bestämde sig för att resa till Uppsala och istället leva där som hemlös. Migrationsverket ansåg att han på så sätt försvårar utredningen genom att hålla sig undan på det sätt som avses i 10 § tredje stycket LMA.
Mannen överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Umeå och anförde att han inte alls höll sig undan, utan Migrationsverket kunde nå honom via en mottagningsenhet i Uppsala som han besökte var tionde dag för att hålla kontakten.
Förändrade regler om topsning
En del av lagreformen om biometri i brottsbekämpningen är förändrade regler om tagande av salivprov eller topsning för brottsbekämpande ändamål i rättegångsbalken. Dessa regler gäller från och med den 1 juli 2025 och innebär framför allt att möjligheterna till topsning för dna-analys på olika sätt har utökats. Mattias Hjertstedt analyserar de nya bestämmelserna och deras konsekvenser.
Förvaltningsrätten gav mannen rätt
Rätten gick på den asylsökandes linje, och ansåg att han inte kunde anses hålla sig undan eftersom han redogjort för sin uppehållsort och att han var nåbar genom mottagningsenheten i Uppsala. Migrationsverket saknade därför grund att sätta ned dagersättningen.
Kammarrätten i Sundsvall håller däremot inte med, utan anser att mannen försvårar handläggningen av ärendet på det sätt som avses i 10 § LMA. Detta då Migrationsverket saknar en självständig möjlighet att kontakta honom. I stället sker all kontakt mellan den asylsökande och myndigheten på hans initiativ.
I rättens mening är mannen därför inte tillgänglig för kontakt i asylärendet och Migrationsverket hade grund för sitt beslut att dra in hans dagersättning.
Kammarrätten upphäver
Domstolen är dock oenig och kammarrättsrådet framhåller i likhet med underinstansen att mannen inte försökt hemlighålla sin vistelseort även om han inte kunnat uppge någon adress. Hon tillägger som svar på Migrationsverkets invändning att det inte gick att skicka underrättelser till mannen utan en adress, att kammarrätten har kunnat delge mannen handlingar genom att skicka dem till mottagningsenheten i Uppsala. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
