EU-domstolen slår fast att en besättningsmedlems plötsliga död strax innan flygning inte utgör en sådan extraordinär omständighet som gör att flygbolaget slipper betala förseningsersättning till passagerarna.
Det är själva frånvaron och inte den medicinska orsaken till frånvaron som är av betydelse för bedömningen.
Ett tyskt flygbolag skulle den 17 juli 2019 utföra en flygning från Stuttgart till Lissabon, med planerad avgång klockan 06.05. Samma morgon – 04.15 – hittades den andrepilot som skulle utföra flygningen död i sin hotellsäng. Hela besättningen var i chock och förklarade att det var omöjligt att genomföra den planerade flygningen.
Eftersom det inte fanns någon ersättningspersonal tillgänglig ställdes flygningen in. Passagerarna transporterades därefter till Lissabon med ett ersättningsflyg som avgick klockan 16.40.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
”Extraordinär omständighet”
Flygbolaget vägrade att betala ut någon förseningsersättning enlig förordning 261/2004, med motiveringen att andrepilotens plötsliga dödsfall utgjorde en extraordinär omständighet i den mening som avses i artikel 5.3 i förordningen.
Av artikeln framgår att någon ersättning inte ska utgå om den inställda flygningen beror på extraordinära omständigheter som inte skulle ha kunnat undvikas även om alla rimliga åtgärder hade vidtagits.
En tysk domstol har nu begärt förhandsavgörande från EU-domstolen och undrar om flygbolaget är skyldigt att betala ersättning eller inte.
EU-domstolen framhåller att begreppet extraordinära omständigheter omfattar händelser som ”till sin art eller sitt ursprung faller utanför det berörda lufttrafikföretagets normala verksamhet och som ligger utanför dess faktiska kontroll”. Dessa rekvisit är kumulativa och huruvida de är uppfyllda får bedömas i det enskilda fallet. Eftersom det rör sig om ett undantag ska begreppet tolkas restriktivt.
Ingår i normal verksamhet
Efter dessa inledande anmärkning konstaterar domstolen att åtgärder som gäller planering av besättningen och personalens arbetstid faller inom flygbolagets normala verksamhet. Hanteringen av en plötslig frånvaro på grund av sjukdom eller dödsfall strax före planerad avgång har därmed ett nära samband med frågan om planering av besättningen och personalens arbetstid. Det innebär att en sådan oväntad händelse ingår i flygbolagets normala verksamhet. Domstolen tillägger:
”Det ska preciseras att en situation där frånvaron, såsom i förevarande fall, beror på att en anställd som är nödvändig för att utföra flygningen plötsligt avlidit strax före planerad avgång, hur tragisk och slutgiltig en sådan situation än är, inte ur rättslig synpunkt skiljer sig från en situation där en flygning inte kan utföras på grund av att en anställd som är nödvändig för utförandet av flygningen plötsligt blivit sjuk strax före flygningens planerade avgång.”
Frånvaron relevanta frågan
Det är alltså själva frånvaron och inte den medicinska orsaken som utgör den relevanta händelsen i bestämmelsens mening. Den omständigheten att andrepiloten genomfört lagstadgade läkarundersökningar ändrar inte slutsatsen.
En besättningsmedlems plötsliga död omfattas alltså inte av begreppet extraordinär omständighet. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
