Kammaråklagarna Hanna Rosqvist och Oscar Johansson, som var två av initiativtagarna till ett upprop mot regeringens förslag om fängelse för 13-åringar, är fortfarande kritiska – trots regeringens justering av förslaget.
– Det kvarstår fortfarande flera problem avseende sänkt straffbarhetsålder, säger Hanna Rosqvist till Dagens Juridik.
Under torsdagen meddelade justitieminister Gunnar Strömmer att regeringen återkallar propositionen om Skärpta regler för unga lagöverträdare. Istället för att 13-åringar ska kunna få fängelsestraff kommer en sänkning till 14 år att föreslås, meddelande han.
Det var redan i september 2025 som Tidöpartierna gick ut med att de ville gå längre än utredningens förslag och sänka straffbarhetsåldern till 13 år vid särskilt allvarliga brott – och att hemliga preventiva tvångsmedel skulle kunna användas mot barn under 15 år.
Åklagarnas och domarnas upprop
I december 2025 skrev 168 åklagare och domare under ett upprop mot regeringens förslag. Kammaråklagare Oscar Johansson som var en av åklagarna bakom uppropet är, trots torsdagens besked, fortfarande kritisk.
– Jag kan konstatera att problemen kvarstår. Det är fortfarande inte tillräckligt utrett och remissinstanserna avråder.
Hanna Rosqvist som också var initiativtagare till uppropet skriver till Dagens Juridik:
“Det kvarstår fortfarande flera problem avseende sänkt straffbarhetsålder. Det finns ingen evidens att förslaget, oavsett om det gäller sänkt straffbarhetsålder till 13 eller 14 år, faktiskt skulle fungera för att stävja brottsligheten. Tvärtom finns det mycket som tyder på att brottsligheten skulle krypa neråt i åldrarna. Det kvarstår därtill en svår tillämpningsproblematik när man sänker straffbarhetsålder enbart för vissa allvarliga brott som tidigare påpekats”, skriver Hanna Rosqvist.
Tidslinje: Sänkt straffbarhetsålder
- Frågan om sänkt straffbarhetsålder och att straffreduktionen minderåriga fanns med redan i Tidöavtalet som slöts mellan M, KD, L och SD 2022.
- I januari 2025 lämnade regeringens utredare ett förslag om att straffmyndighetsåldern tillfälligt ska sänkas från 15 till 14 år när det gäller särskilt grova brott
- Flera remissinstanser är kritiska till förslaget. Bland andra Barnombudsmannen, Institutet för mänskliga rättigheter och Sveriges Advokatsamfund.
- I september 2025 gick Tidöpartierna ut med att de ville gå längre än utredningens förslag och sänka straffbarhetsåldern till 13 år vid särskilt allvarliga brott – och att hemliga preventiva tvångsmedel ska kunna användas mot barn under 15 år.
- Kritik riktas mot förslaget från bland andra Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Advokatsamfundet. Det cirkulerade även ett upprop för åklagare och domare mot förslaget.
- I oktober 2025 meddelade Kriminalvården, som fått i uppdrag av regeringen att inrätta särskilda enheter för barn, att ungdomsfängelser ska stå klara den första juli 2026.
- I januari 2026 sa justitieminister Gunnar Strömmer på en pressträff att regeringen går vidare med förslaget om sänkt straffbarhetsålder som, i ett första steg, ska gälla under en femårsperiod.
- I mars 2026 avstyrkte Lagrådet regeringens förslag om sänkt straffbarhetsålder och bland annat advokatsamfundet uppmanade regeringen att lyssna till lagrådets kritik, i en debattartikel.
- I april 2026 meddelade regeringen och SD att Tidöpartierna går vidare med förslaget om att tillfälligt sänka straffbarhetsåldern till 13 år och att förslaget om att kraftigt minska ungdomsredaktionen för minderåriga. Gunnar Strömmer beskrev situationen i Sverige som “väldigt allvarligt akut”. “Jag ser det som en sorgens dag”, sa Rädda Barnens barnrättsjurist Karin Sjömilla.
- I början av maj rösta Riksdagen igenom att fängelse ska ersätta sluten ungdomsvård som frihetsberövande påföljd för barn och unga mellan 15 och 17 år som begår allvarliga brott. Från och med den 1 juli ska Kriminalvården kunna ta emot barn under 18 år.
