Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Advokat beställde falska alkoholintyg – läkaren frias

Nyheter
Publicerad: 2022-11-18 09:54
Foto: Christine Olsson / TT

Det är utrett att intygen till socialtjänsten innehåller osanna uppgifter om att advokaten genomgått blodprov som tyder på låg alkoholkonsumtion samt att läkaren varit medveten om att uppgifterna var osanna.
Intygen har dock skickats över som osignerade ordbehandlingsdokument som gått att ändra. De har därför inte utgjort urkunder och läkaren frias därför.

Det var i samband med att den nu 34-årige läkaren blev åtalad för brott som han kom i kontakt med den idag 49-årige advokaten, som var hans försvarare. De båda männen fick i samband med detta förtroende med varandra. 

Advokaten, som låg i en vårdnadstvist, kontaktade också senare läkaren med anledning av sin alkoholkonsumtion. De hade sedan en löpande kontakt i form av fysiska möten, videosamtal, telefonsamtal och chattkonversationer. Advokaten bad i detta sammanhang läkaren att skriva intyg avseende prover som tog sikte på hans alkoholkonsumtion.

Visade på måttlig konsumtion

Advokaten vände sig senare till socialtjänsten och lämnade in intyg i läkarens namn om att advokaten genomgått blodprov som med hänsyn till vissa angivna alkoholmarkörer visade på en måttlig alkoholkonsumtion.

Misstankar uppstod dock om att intygen inte stämde och en polisutredning mynnade våren 2022 ut i att männen åtalades i Lunds tingsrätt för osant intygande, grovt brott, i tre fall respektive brukande av osann urkund vid två tillfällen.

Som en del i bevisningen hade åklagaren säkrat utdrag ur en konversation som männen haft via kommunikationstjänsten WhatsApp. I dialogen diskuterar männen intyg och innehåll – samt möjliga ändringar.

Svarar inte

Advokaten bekräftade under huvudförhandlingen att han bett läkaren om hjälp med intygen, eftersom han velat slippa anklagelser om överdrivet alkoholintag från sitt ex, som han hade samarbetssamtal med i socialtjänstens regi. Han hade tänkt ta riktiga prover, men detta blev av olika skäl av och advokaten hade då bett läkaren om intyg, som han fått mejlat till sig och själv skrivit ut. Intyget hade inte varit underskrivet när han fått det och vem som skrivit under det var advokaten förhindrad att svara på, uppgav han.

Läkaren uppgav i tingsrätten att han hade utfärdat ett enda intyg för advokaten. Detta hade baserat sig på den anamnes som han fått från advokaten och på provresultat som advokaten försåg honom med. Vem som helst kan göra en provtagning privat och läkaren litade på advokaten, uppgav han. Det intyg som läkaren hade utfärdat hade dock innehållit hans telefonnummer och andra datum och resultat – och det var inte han som hade skrivit under de intyg som lämnats in till socialtjänsten. 

Justera siffrorna

Tingsrätten ansåg att chattdialogen tydligt visade att läkaren och advokaten diskuterat intyg som inte ska innehålla verkliga provsvar utan värden som läkaren på advokatens begäran ska ange och som ska tyda på måttlig alkoholkonsumtion. Det framgick också att advokaten inte tillhandahöll värdena utan att dessa angavs av läkaren. Läkaren har bland annat i chattdialogen skrivit att han ”fyller i normala värden i intyget”. Några månader senare har advokaten bett honom justera siffrorna i intyget eftersom det vore osannolikt om värdena var lika eller samma varje gång – och läkaren har senare svarat att han har ändrat värdena. Läkaren har också skrivit att advokaten kan ändra provtagningstiderna till datum som passar honom.

Tingsrättens slutsats blev att det var ställt utom rimligt tvivel att de intyg som omfattades av åtalet innehöll osanna uppgifter om att provtagning skett med de resultat som angetts – samt att både läkaren och advokaten varit medvetna om att uppgifterna var osanna. Det gick däremot inte att utesluta att någon annan än läkaren skrivit under intygen eller att signaturen kopierats in i dokumentet.

Sammantaget var det styrkt att läkaren hade skickat över tre intyg till advokaten som var osanna på det sätt som angetts.

Tingsrätten fällde

”Även om intygen inte varit egenhändigt undertecknade av [läkaren] och [advokaten] kan ha ändrat något datum i intygen innehåller de sådana tydliga upplysningar om vem som är utställare att de är att betrakta som urkunder”, skrev tingsrätten. Läkaren hade i samma stund som intyget skickats över varit medveten om att uppgifterna i intyget var osanna och att advokaten avsåg att använda dem på det sätt som sedan skedde, fortsatte domstolen. Eftersom fara förelegat i bevishänseende hade läkaren gjort sig skyldig till osant intygande, som med hänsyn till hans yrkesroll var att anse som grovt.

Läkaren dömdes till villkorlig dom och 100 dagsböter medan tingsrätten i advokatens fall förordnade att ett tidigare utdömt fängelsestraff skulle omfatta även den nya brottsligheten.

Läkaren överklagade till Hovrätten över Skåne och Blekinge, som nu river upp tingsrättens dom och ogillar åtalet för osant intygande.

Hovrätten anser i och för sig att det är utrett att de intyg som omfattas av åtalen innehåller osanna uppgifter om att provtagning skett av advokatens blod med i intygen angivna resultat samt att läkaren varit medveten om att uppgifterna var osanna.

Ansvar för osant intygande förutsätter dock att uppgifterna har lämnats i en urkund. Det det handlar om i det aktuella fallet är ordbehandlingsdokument som skickats över elektroniskt och som alltså varit möjliga att ändra.

Med urkund avses dels en handling som upprättats till bevis eller annars är av betydelse som bevis och som har såväl en utställarangivelse som originalkaraktär, dels en elektronisk handling som upprättats till bevis eller annars är av betydelse som bevis och som har en utställarangivelse som kan kontrolleras på ett tillförlitligt sätt.

En utställarangivelse i en elektronisk handling som uppfyller kravet på att kunna kontrolleras på ett tillförlitligt sätt är till exempel en elektronisk underskrift som uppfyller kraven på kvalificerad elektronisk signatur eller avancerad elektronisk signatur enligt lagen om kvalificerade elektroniska signaturer. Exempel på utställarangivelser som inte kan kontrolleras på ett tillförlitligt sätt är ett namn i ett ordbehandlingsdokument, ett namn i ett ordinärt e-postmeddelande och en adressangivelse i ett e-postmeddelandes avsändarfält.

Hovrätten friar

Frågan i det aktuella fallet är om handlingarna utgjort handlingar som upprättats till bevis eller annars är av betydelse som bevis och som har en utställarangivelse och originalkaraktär. Bevisfunktionen innebär att handlingen ska ha en utställarangivelse och originalkaraktär – och med utställarangivelse avses att det går att identifiera vem det är som talar i urkunden.

Handlingarna har i och för sig en tydlig utställarangivelse. En kopia av en urkund har dock inte originalkaraktär om den inte har vidimerats och därigenom blivit en självständig urkund. På samma sätt saknar en handling som upprättats i ett ordbehandlingsprogram – och som kan skrivas ut i ett obegränsat antal kopior – originalkaraktär.

De intyg som läkaren upprättat har därför inte utgjort handlingar som haft sådan originalkaraktär att de är att bedöma som urkunder och åtalet mot läkaren ogillas därför nu av en enig hovrätt. (Blendow Lexnova

Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här

Isak Bellman
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: