1 juli 2006 ändrades föräldraledighetslagen och diskrimineringsskyddet för föräldralediga blev förstärkt. Enligt lagen får en arbetsgivare inte missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet. En föräldraledig har blan annat samma rätt som andra anställda att få del av löneökningar och bli befordrade.
Arbetsdomstolen har nu sagt sitt om vad som gäller vid bonusutbetalningar och löneutfyllnad vid havandeskapspenning. Målet handlar om en gravid kvinna som arbetade som försäljare hos Stryker AB, ett globalt företag som tillverkar medicinska instrument och implantat. Kvinnan klarade pga graviditetsbesvär inte längre av sina arbetsuppgifter. Kvinnan fick rådet att ansöka havandeskapspenning och tilldelades det. Hon ansökte aldrig om sjukpenning.
Arbetsgivaren tillämpande en pensionspolicy som bland annat innebar dels att bolaget vid sjukskrivning betalar en löneutfyllnad till den anställde och dels att bolaget varje månad betalar in pensionspremier för de anställda.
Under tiden kvinnan uppbar havandeskapspenning vägrade dock företaget betala ut löneutfyllnad med hänvisning till att kvinnan faktiskt inte var sjukskriven. JämO (nuvarande DO) anser att en arbetstagare som är sjukskriven och en arbetstagare som uppbär havandeskapspenning i grund och botten befinner sig i samma situation och ska behandlas lika. Båda är arbetsoförmögna och behandlas de olika handlar det om diskriminering. Att företaget inte betalade ut några pensionspremier är enligt JämO ett ytterligare fall av diskriminering.
I onsdags kom avgörandet. AD förklarar att kvinnan visserligen missgynnats när hon inte fått någon löneutfyllnad av arbetsgivaren men domstolen anser att behandlingen inte varit diskriminerande. Arbetsdomstolen anser att kvinnan varit ledig och fått havandeskapspenning, hon har inte varit ”sjuk” i lagens mening. Arbetsdomstolen förklarar vidare att det inte har varit arbetsgivarens uppgift att ta reda på huruvida kvinnan kunde ha varit sjukskriven i stället för att få löneutfyllnad.
AD förklarar vidare att arbetsgivaren har rätt att se pensionspremier som en form av uppskjuten lön och därför är det en tillåten ”nödvändig följd” av kvinnans ledighet att arbetsgivaren inte betalar premier under tiden hon är föräldraledig.
”AD har i målet tagit den taktik som de konsekvent har fört när det gäller diskrimineringsfrågor, nämligen att tolka lagen så bokstavligt att skyddet som lagstiftaren har givit arbetstagaren urholkas. Målet med ändringarna i föräldraledighetslagen var att arbetstagare som är föräldralediga skall behålla anställningsformer under föräldraledigheten.” säger Laura Carlson, J.D. vid Stockholms universitet och Universitetslektor i arbetsrätt vid Örebro.
” Två saker i målet är oroväckande, delvis det att pensionspremier anses vara ”uppskjuten lön” och delvis det att arbetsgivare, om arbetsgivaren lagligen kan neka utfyllningslön, inte har någon skyldighet att informera en gravid kvinna om att hon kommer att förlora anställningsförmåner om hon väljer havandeskapsledighet istället för att sjukskrivas”, anser Laura Carlson. ”När man tänker på hur stort företaget i målet var, måste det rimligen haft kunskap om sådana frågor.” Laura Carlson anser att AD:s bedömning undergräver arbetsgivarens lojalitetsplikt gentemot den gravida arbetstagaren.
”En gravid arbetstagare kan inte efter detta mål lita på att arbetsgivaren har hennes bästa intresse i tankarna eller ens är skyldig att beakta hennes intressen överhuvudtaget”, förklarar Laura Carlson.
Katja Bähr
AD-avgörandet finner du i en tidigare artikel här
