Arbetsgivaren dröjde med att betala ut semesterersättningen på knappt 20 000 kronor och valde sedan att kvitta delar av den.
Nu måste företaget betala 50 000 kronor i skadestånd till den uppsagde medarbetaren som av tingsrätten anses ha varit utsatt för en ”allvarlig kränkning”.
Käranden, en 61-årig man, var från och med november 2015 till och med april 2019 anställd som bärgare på ett transportföretag utanför Stockholm. 61-åringen sade upp sig med en månads uppsägning i mars 2019 och anställningen upphörde den 26 april 2019.
Han fick inte någon ersättning för innestående semesterförmåner, uppgående till 19 670 kronor, i samband med att anställningen upphörde. Efter stämning utfärdats och under målets handläggning i tingsrätten har transportföretaget medgett och betalat den innestående ersättningen.
Brott mot semesterlagen
61-åringen yrkade i Södertörns tingsrätten att bolaget ska förpliktigas att betala allmänt skadestånd med 50 000 kronor för brott mot semesterlagen och 50 000 kronor för brott mot lagen om arbetsgivares kvittningsrätt.
Först i slutet på juli 2019, det vill säga två månader efter det att en arbetsgivare enligt semesterlagen varit skyldig att utge samtlig innestående semesterlön, fick 61-åringen en lönespecifikation som angav att han skulle erhålla 5 910 kronor. Bolaget hade då gjort avdrag för en förkommen fjärrkontroll med påstått värde om 13 769 kronor från slutlönen om 19 670 kronor.
”Oskäliga”
Arbetsgivaren menar att de yrkade skadestånden inte är skäliga. De står inte i rimlig proportion till företagets åtgärd, det vill säga att bolaget inledningsvis innehöll semesterersättningen. Vid tingsrättens bedömning ska det tas hänsyn till huruvida det yrkade skadeståndet är proportionerligt till det aktuella tvisteföremålet. Därvid ska även vägas in bolagets möjlighet att bedöma det framställda kravet, det vill säga dess administrativa förmåga vilken mot bakgrund av bolagets storlek får anses vara begränsad.
Tingsrätten konstaterar att transportföretaget innehållit delar av slutlönen med hänvisning till att bolaget anser sig ha en fordran mot 61-åringen. Bolaget har inte påstått att mannen har lämnat samtycke till kvittning. En förutsättning för att kvittning i sådana fall ska kunna ske enligt lagen om arbetsgivares kvittningsrätt är bland annat att det är fråga om en motfordran som är klar och förfallen. Det är enligt tingsrättens mening klart att denna förutsättning inte har varit uppfylld i detta fall.
Sammanlagt 50 000
Vid bedömningen av skadeståndsbeloppet storlek beaktar tingsrätten följande omständigheter. Det måste ha stått klart för bolaget att den motfordran som åberopades mot bärgaren inte var kvittningsgill enligt lagen om arbetsgivares kvittningsrätt. Det har därför varit ett tydligt åsidosättande av lagen. Det innehållna beloppet är relativt litet, men motsvarade 70 procent av slutlönen och kvittning skedde utan inhämtande av beneficiebesked från Kronofogdemyndigheten. Med beaktande av detta har bolagets handlande inneburit en allvarlig kränkning av 61-åringens rätt. Det allmänna skadeståndet bör därför skäligen bestämmas till 40 000 kronor.
När det gäller ersättning för brott mot semesterlagen säger domstolen att det visserligen har avsett en relativt liten summa men har samtidigt betalats ut efter långt tid och först efter att stämning utfärdats och handläggning inletts i tingsrätten. Det allmänna skadeståndet bör därför skäligen bestämmas till 10 000 kronor.
Företaget ska alltså betala 50 000 kronor, hälften av vad mannen begärt. Som delvis förlorande part ska bolaget ersätta 61-åringens rättegångskostnader med en tredjedel av vad han begärt, det vill säga 17 206 kronor. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
