En 49-årig man hyrde ett möblerat rum på tio kvadratmeter av en kvinna i Norrköping under en sjumånadersperiod.
Hyran för rummet bestämdes till 5 000 kronor, vilket var trettio kronor mindre än vad kvinnan betalade för hela hyresrätten.
Kvinnan ska nu återbetala hälften av det totala hyresbeloppet, motsvarande 17 500 kronor.
En 49-årig man hyrde ett möblerat rum i en kvinnas hyresrätt i Norrköping mellan augusti 2019 och februari 2020.
Vid Hyresnämnden i Linköping hävdade mannen att han betalat en klar överhyra till kvinnan och begärde därför delvis återbetalning. Den hyra som kvinnan betalade till fastighetsägaren uppgick till 5 030 kronor medan han själv fått betala 5 000 kronor till kvinnan. Han begärde därför totalt 20 000 kronor i återbetalning.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Oskäligt
Kvinnan invände och menade att mannen haft tillgång till hela lägenheten, inklusive balkongen. Hon hade beräknat att mannen skulle betala 2 515 kronor per månad, men hade lagt till kostnader för internet, betalkanaler, städning samt påslag för möbler.
Hyresnämnden bedömde, utifrån det hyresavtal som parterna upprättat, att uthyrningen avsett ”ett mindre möblerat rum”, cirka tio kvadratmeter stort. Skälig månadshyra för rummet, inklusive möbler, jämte rätten att använda toaletten och köket bestämdes därför till 2 500 kronor.
Kvinnan förpliktades därför att återbetala 17 500 kronor plus ränta.
Inte klagat
Vid Svea hovrätt anförde kvinnan bland annat att 49-åringen skrivit under hyresavtalet utan att framföra några klagomål under hyresperioden. Hon hade dessutom tidigare hyrt ut rummet till personer som haft försörjningsstöd och då hade socialförvaltningen godkänt hyran och kostnaderna för bland annat el och möblering.
Hovrätten finner dock inte att dessa invändningar motiverar någon annan bedömning. Överklagandet avslås därför. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
