Ett bolag begärde ut 4 000 kommunanställdas e-postadresser.
Kammarrätten slog fast att de anställdas integritetsintresse vägde tyngre än bolagets intresse av att informera om sin verksamhet, varför sekretess föreligger.
Bolaget Welintro begärde hos barn-och utbildningsnämnden i Helsingborg stad att få ta del av e-postadresser till samtlig personal som arbetar i stadens grundskolor och gymnasieskolor. Det rörde sig om totalt drygt 4 000 individer. Welintro ville ha uppgifterna skickade till sig digitalt och i en krypterad fil. Som skäl för begäran uppgavs affärsrelationer med stadens skolor och att det skulle vara fördelaktigt att få tillgång till e-postadresserna för att snabbt och effektivt kunna skicka ut information. Vidare uppgavs att genom att få de begärda mailadresserna kunde bolaget enklare hålla stadens skolor uppdaterade samt få snabb feedback på olika frågor. Barn-och utbildningsnämnden i Helsingborg avslog begäran med hänvisning till sekretess enligt 21 kap. 7 § OSL. Bolaget överklagade beslutet till kammarrätten i Göteborg.
Enligt 21 kap. 7 § första stycket punkt 1 OSL gäller sekretess för personuppgift om det kan antas att uppgiften efter utlämnande kommer behandlas i strid med dataskyddsförordningen eller dataskyddslagen.
EU:s dataskyddsförordning ska tillämpas på sådan behandling av personuppgifter som helt eller delvis företas på automatisk väg, samt på annan behandling än automatisk av personuppgifter som ingår i eller kommer att ingå i ett register (artikel 2.1 i dataskyddsförordningen). Behandling av personuppgifter är endast laglig om och i den mån villkoren för åtminstone någon av ett antal angivna rättsliga grunder för behandlingen är uppfyllda.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Bedömning av intressen
Kammarrätten uppfattar att den rättsliga grund som kan vara tillämplig för den planerade personuppgiftsbehandlingen är att den är nödvändig för ändamål som rör Welintros berättigade intresse av att informera om sin verksamhet, och att de registrerades intressen eller grundläggande rättigheter och friheter inte väger tyngre (se artikel 6.1 led f i dataskyddsförordningen). Det är således en bedömning av dessa intressen som är avgörande för om uppgifterna i de efterfrågade handlingarna omfattas av sekretess eller inte.
Welintro uppger att bolaget har affärsrelationer med kommunens skolor, men har inte visat att den planerade personuppgiftsbehandlingen av drygt 4 000 anställdas e-postadresser för att informera om bolagets verksamhet är nödvändig för att bolaget ska kunna upprätthålla dessa relationer. Personalen vid kommunens grund- och gymnasieskolor har inte heller kunnat förvänta sig att deras för- och efternamn, som framgår av e-postadresserna, kan komma att behandlas av bolaget.
Väger tyngre
Kammarrätten anser därför att personalens integritetsintresse och grundläggande rättigheter väger tyngre än Welintros intresse av att behandla ifrågavarande personuppgifter. Bolagets planerade personuppgiftshantering är därmed inte laglig enligt artikel 6.1 i dataskyddsförordningen. Eftersom det mot denna bakgrund kan antas att personuppgifterna efter ett utlämnande kommer att behandlas i strid med dataskyddsförordningen omfattas de av sekretess enligt 21 kap. 7 § OSL. Överklagandet avslås därför. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
