En 28-årig man, med både intresse och erfarenhet av reptiler, borde ha gjort mer för att få reda på vilka uppgifter som behövde vara med i härstamningsintyget, innan han sålde vidare bandvaranen.
Han döms därför i hovrätten för artskyddsbrott till dagsböter.
Åklagaren påstod att en 28-årig man hade sålt en bandvaran – Varanus salvator – i strid medförordningen om skyddet av arter av vilda djur och växter.
Mannen påstods ha sålt varanen utan att kunna uppvisa ett giltigt härstamningsintyg, vilket lett till att Jordbruksverket inte hade övertygats om att exemplaret förvärvades och förts in på den gemensamma marknaden i enlighet med lag.
Förnekade brott
28-åringen förnekade brott och åberopade som skriftlig bevisning ett nytt härstamningsintyg. Han hade köpt varanen av en inom branschen välkänd person i England. Det hade inte stått något på Jordbruksverkets hemsida om att uppfödarens adress måste finnas med på härstamningsintyget för B-listade djur.
Ett expertvittne med lång erfarenhet på Jordbruksverket och kunskap om handel med hotade djur och växter uppgav bland annat att man måste visa en legal bakgrund för att sälja B-listade djur inom EU. Om man inte kan det, råder samma förbud som för A-listade djur. Sedan i vart fall år 2015 finns på myndighetens hemsida ett exempel på ett härstamningsintyg.
Tingsrätten friade
Blekinge tingsrätt kunde konstatera att det härstamningsintyg som 28-åringen överlämnade när han sålde varanen saknade såväl uppfödarens namn som adress. Vittnet poängterade att bristen på dessa uppgifter gör intyget omöjligt att spåra vilket innebär att laglig bakgrund inte kan anses ha visats i sådana fall.
Sammantaget fann tingsrätten därmed att de objektiva rekvisiten för artskyddsbrott var uppfyllda. Emellertid ansåg rätten att 28-åringen gjort vad han kunnat för att få reda på vad som gällde beträffande härstamningsintyget. Varken uppsåt eller oaktsamhet var därför visat, ansåg rätten och friade mannen.
Hovrätten över Skåne och Blekinge gör en annan bedömning.
Borde gjort mer
Det är förvisso inte visat att 28-åringen insåg att uppgifterna i intyget inte var tillräckliga eller att han insåg risken för att detta. Däremot har mannen inte gjort några kontroller av vilka regler som gällde inför varanförsäljningar.
Information om härstamningsintyg och vilka uppgifter som ska vara med vid försäljningen av ett B-listat djur fanns då och finns alltjämt i ett vägledande dokument från Kommissionen (se Kommissionens tillkännagivande av den 21 mars 2019 om vägledande dokument för Bevis på lagligt förvärv av levande djur av arter som upptagits i bilaga B samt nödvändig skriftlig bevisning).
Hovrätten anser att om 28-åringen hade gjort tillräckliga efterforskningar, hade han insett att han behövde komplettera intyget med ytterligare uppgifter. Även om det inte alltid är alldeles enkelt att hitta information om vad som gäller vid försäljning av skyddade arter, anser domstolen att 28-åringen bättre borde ha kontrollerat vad som gällde. Detta bland annat med hänsyn till att han enligt egen uppgift har relativt stor erfarenhet av reptiler.
28-åringen döms därför för artskyddsbrott på grund av oaktsamhet. Påföljden bestäms till 30 dagsböter om 50 kronor. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
