Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Svenska domares yrkesetik är djupt förankrad i historien”

Debatt
Publicerad: 2020-03-02 12:53
Foto: Lunds universitet

REPLIK – av Styrelsen för Sveriges Domareförbund genom Martin Sunnqvist, styrelseledamot

Anders Lundberg skriver på Dagens Juridik den (26 februari 2020) att den svenska domarkåren saknar en modern, genomtänkt yrkesetik, ett system av etiska normer som alla medlemmar i en yrkeskår förväntas leva upp till under yrkesutövningen.

Anders Lundberg jämför med läkarna, som sedan antiken haft utarbetade yrkesetiska normer. Det är i och för sig korrekt att domares yrkesetik är något yngre, men den är ändå djupt förankrad i historien. Sedan medeltiden finns nämligen ett tydligt yrkesetiskt normsystem för domare.

Ledorden är oavhängighet och opartiskhet. En domare ska inte låta sig påverkas i sitt dömande av ovidkommande faktorer, såsom upplevd välvilja eller motvilja i förhållande till parterna. En domare ska inte heller låta sig påverkas av rädsla eller ambition att vinna anseende. Dessa grundprinciper har funnits i domareder sedan medeltiden, och fortfarande avlägger domare både i Sverige och andra europeiska länder ed utifrån dessa utgångspunkter.

Något som är unikt för Sverige är Olaus Petris domarregler från ca år 1540, vilka inte är lag men ändå sedan 1600-talet tas med när lagböcker trycks. Olaus Petri sammanfattade där mycket av den europeiska domaretiken. Mycket, men självfallet inte allt, är ännu relevant.

Domareden följer av lag, och den är därmed – vilket Anders Lundberg efterlyser – förankrad i folkstyrelsen. Domaretiken är också tydligt förankrad i art. 6 Europakonventionen och art. 47 EU:s rättighetsstadga. På så sätt knyts opartiskheten och oavhängigheten samman med den enskildes rätt till en rättvis rättegång.

Den fråga som har varit omdiskuterad bland svenska domare är snarare på vilken detaljnivå de domaretiska reglerna ska formuleras. I den delen har det funnits olika meningar, och ett diskussionsunderlag har tagits fram, just för att underlätta en fortlöpande diskussion om etiska frågor inom domarkåren. Den yrkesetiska diskussionen påverkas nämligen av den samhälleliga utvecklingen – ett exempel är synen på domares medverkan i media och sociala media. Diskussionen förs på domstolarna och inom ramen för den domarutbildning som Domstolsakademin ordnar, såväl för yngre som mer seniora domare. Sveriges Domareförbund arbetar kontinuerligt med att uppmärksamma frågorna. Domaretiska frågor tas upp med notarierna och till och med, åtminstone i Lund, på juristutbildningen.

Anders Lundberg tar upp ett enda konkret exempel på att det skulle finnas brister i domaretiken, nämligen att domare ”utan ens en ansats till motivering” avslår berättigade yrkanden. Anders Lundberg efterlyser två normer: påstå ingenting i en dom, som du inte kan belägga, och om du missat att ge ett erforderligt belägg, ge det då i efterhand om någon begär det.

Den domaretiska regel som Anders Lundberg efterlyser finns redan. Olaus Petri skrev i sin domarregel nr 35 att ”all dom skall befästas med uppenbara skäl och bevis”. Europadomstolen har i flera fall ansett att domar och beslut måste innehålla skäl. Genom skälen rättfärdigar domaren sitt avgörande, visar parterna att de har hörts och möjliggör ett meningsfullt överklagande. Detta är ett exempel på hur oavhängigheten och opartiskheten kommer till uttryck i en mer detaljerad regel, även om den under det senaste århundradet har tolkats om så att kravet på utförliga skäl blivit allt mer strängt.

Att lägga till domskäl i efterhand är inte möjligt. Det händer då och då att en part som undrar något om innehållet i en dom ringer domaren och ställer en fråga om detta. Det normala är då att den parten får svar på sin fråga. Om parten anser att frågan är felbedömd finns möjligheten att överklaga.

En annan av Olaus Petris domarregler, nr 24, kan vara en ledstjärna inte bara för domare utan även för andra: ”Domaren skall icke vara för hastig till att döma, förrän han saken väl begrundat haver, ty en hastig dom är sällan god och rätt.”


Dela sidan:
Skriv ut: