Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Replik: ”Vi känner inte riktigt igen oss i kritiken”

Debatt
Publicerad: 2020-05-15 12:58

REPLIK – av Jessika van der Sluijs, dekan, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Det var med stort intresse jag läste Frida Gommels debattartikel ”Universiteten måste framtidssäkra juristutbildningarna”, publicerad på Dagens Juridik den 12 maj. I artikeln kritiseras universiteten för att inte i tillräckligt hög grad anpassa juristutbildningarna efter den rådande digitala utvecklingen. Artikeln är välskriven, övertygande och riktar sig mot alla juristutbildningar i hela landet, och av precis de skälen förtjänar den en kommentar.

Jag ska börja med att erkänna att jag saknar närmare insikter i de förändringsarbeten som pågår på juristutbildningarna runt om i landet, trots mina ganska nära kontakter med dem. Det jag vet är att vi alla ständigt kämpar med den stora frågan hur vi ska säkra att alla studenter får en utbildning där de tillgodogör sig robusta grundkunskaper i juridik och som samtidigt tillgodoser förväntningarna hos en snabbt föränderlig arbetsmarknad. Detta är verkligen ingen enkel sak, utan något som är föremål för återkommande diskussioner också när alla juridiska institutioner och fakulteter i norden träffas. Alla har olika sätt att hantera frågan.

I sammanhanget är det värt att påpeka att en utbildning inte får reformeras hur som helst. I högskoleförordningen uppställs krav på juristutbildningen i form av examensmål, och lärosätet måste vid en granskning visa att samtliga examensmål är uppfyllda. Enligt högskolelagen ska vidare all utbildning bedrivas på vetenskaplig grund. Regeln kan tolkas på olika sätt men i Stockholm tolkar vi regeln så att all utbildning i huvudsak ska bedrivas av lärare som har disputerat i de ämnen de utbildar i. Det säkrar kopplingen mellan utbildning och forskning, men har också en viss stabiliserande effekt eftersom det inte är möjligt att ha en personalstyrka som har kompetens i alla ämnen och inriktningar.

Gommels kritik riktar sig mot alla juristutbildningar i landet, men vi känner inte riktigt igen oss i kritiken. 2016 fattade Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet ett rambeslut om en reformering av juristutbildningen genom att utveckla och införa en ”Stockholmsmodell”. Det främsta skälet för reformarbetet var precis det Gommel pekar på; att göra utbildningen mer tidlös och studenterna bättre rustade för en snabbt föränderlig arbetsmarknad. För att få viss insikt i arbetsmarknadens utveckling har vi ett arbetsmarknadsråd med representanter från olika delar av arbetslivet. Stockholmsmodellen går ut på att vi delvis flyttat fokus ifrån juridikens detaljer, dvs. ämneskunskaperna i t.ex. avtalsrätt, familjerätt, straffrätt eller processrätt till juridikens mer generella, principiella, kritiska och vetenskapliga perspektiv, som t.ex. rättssäkerhet, legitimitet, lagtolkning, rättsbildning eller interdisciplinära aspekter. En närmare beskrivning av Stockholmsmodellen hittar ni i Ebbesson och van der Sluijs, ”Större perspektiv och kritiskt förhållningssätt i juristutbildningen”, JT nr 3 2017/2018 s 549 ff. Stockholmsmodellen innebär alltså att rättens digitalisering (vilket är ett mycket vidare begrepp än Legal Tech) kan införlivas i vilken kurs som helst. Sådana inslag finns också på exempelvis den obligatoriska kursen förvaltningsrätt. Reformen innebär nya sätt att undervisa, nya sätt att examinera, och utbildningen kommer på det här sättet närmare forskningen. Implementeringen av Stockholmsmodellen startade 2016 och pågår alltjämt. Linjerådet genomförde under 2018 en stor studentenkät. Enkäten gav oss insikter om vilket implementeringsarbete som återstår, men visade att studenterna i huvudsak är positivt inställda till Stockholmsmodellen.

Vi känner inte heller igen oss i den delen av kritiken som går ut på att universiteten inte satsar på rättens digitalisering i forskning och utbildning. Redan 1968 inrättades Arbetsgruppen för ADB och Juridik vid Stockholms universitet. Sedan början av 1980-talet har rättsinformatik varit ett obligatoriskt ämne på juristprogrammet. För tillfället har vi utöver den obligatoriska grundkursen också två fördjupningskurser. En av dessa fördjupningskurser är inriktad på materiell IT-rätt och en annan på metodfrågor under beteckningen Cyber Law. Vi kan också konstatera att allt fler studenter väljer att skriva sina examensarbeten i ämnet rättsinformatik. Under ett tiotal år har vi dessutom haft ett framgångsrikt magisterprogram i rättsinformatik (som av diverse skäl nu har sin bas i London).

I dagsläget kretsar forskningen inom detta område kring Institutet för Rättsinformatik (IRI) som är en mycket stark och livaktig forskarmiljö både nationellt och internationellt. Vi skulle förstås kunna göra mer, exempelvis genom att öka andelen undervisningsmoment som fördjupar kunskaper gällande dataskydd, beslutsalgoritmer eller virtuella arbetsmiljöer. Vi skulle också kunna bli bättre på att införliva det digitala perspektivet på fler kurser. Men direkt uppstår besvärliga frågor som dessutom ska hanteras kollegialt; alla kurser har redan i nuläget ett högt tempo. Vad ska bort? Och så nästa svåra fråga; varför skulle just rättens digitalisering prioriteras som perspektiv och inte t.ex. globalisering, mänskliga rättigheter eller hållbarhet? Det som är en fördel med Stockholmsmodellen (men kanske samtidigt en nackdel) är att ledningen inte har utpekat ett eller ett par perspektiv som ska genomsyra utbildningen. I stället styr forskarna i hög grad vilka generella, kritiska och vetenskapliga perspektiv som lyfts fram på kurserna och på så sätt kan kurserna kontinuerligt utvecklas och anpassas till arbetsmarknadens behov.

Jag tycker att det är glädjande att kravet på reform kommer från en student. Våra egna studenter har ställt sig i huvudsak positiva till reformen, men vi upplever också att det i studentgruppen kan finnas ett visst motstånd mot reformer. Det är varken beklagligt eller överraskande; studenter vill ha förutsebarhet och reformer innebär förändringar och nya omständigheter. Mitt medskick till Gommel är därför att hålla en öppen dialog med er ledning och ha en stöttande attityd till förändringar. I Stockholm har vi av våra studeranderepresentanter haft ett sådant stöd, och det är vi mycket tacksamma för.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.