Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Universiteten måste framtidssäkra juristutbildningarna”

Debatt
Publicerad: 2020-05-12 09:39
Frida Gommel, ordförande för juridiska föreningen i Uppsala

DEBATT – av Frida Gommel, ordförande för Juridiska föreningen i Uppsala

Utbildning ska av rättssäkerhetsskäl vara immun mot snabba politiska och marknadsmässiga förändringar. Landets juristutbildningar bedrivs följaktligen idag av institutioner som, förutom att utbilda framtidens jurister, även förvaltar långlivade akademiska traditioner och idéer. Kanske är det därför inte så märkligt att svensk juristutbildning inte har genomgått några större reformer de senaste decennierna. Men vilket pris är vi villiga att betala för denna akademiska tröghet, när omvärlden allt tydligare efterfrågar förändring?

Juristbranschen genomgår idag stora förändringar i digitaliseringens spår. Onlinetjänster, AI-system, data- och kontraktsanalys och automatisering av volymarbete förändrar de juridiska arbetsplatserna inifrån och gör dem alltmer nätbaserade. Samtidigt ger den digitala och tekniska utvecklingen upphov till nya och förändrade krav på den juridiska kompetensen. Alla interaktioner mellan människa och teknik ger upphov till någon form av juridisk aspekt – allt ifrån informations- och datasäkerhet vid behandling av uppgifter, till produktsäkerhet och användarvillkor. Utvecklingen går mot att även jurister i framtiden kommer att behöva digital kompetens och en grundläggande förståelse för den bakomliggande tekniken för att vara konkurrenskraftiga på marknaden.

Nyligen arrangerade Tech Academy Nordic ett webbinarium på temat framtidens juristutbildning, där frågan om hur väl juristutbildningen har hängt med i den digitala och tekniska utvecklingen adresserades. Det enhälliga svaret från panelens deltagare var dessvärre att svensk juristutbildning vid en internationell jämförelse ligger långt ifrån i framkant när det kommer till att anpassa utbildningen till samhällsutvecklingen. I länder som USA och Kina har ledande universitet sedan länge satsat på interdisciplinär forskning och utbildning inom Legal Tech. Inte heller på den nordiska arenan ligger Sverige i framkant; Finland blev 2017 först i Norden med att lansera ett Legal Tech Lab för interdisciplinär forskning. På de svenska universiteten lyser motsvarande satsningar, trots en snabbt växande tech-utveckling, med sin frånvaro.

Parallellt med den snabba utvecklingen på arbetsmarknaden och i omvärlden har den svenska juristutbildningen framhärdat i uppkörda hjulspår. En vanlig kritik mot den svenska juristutbildningen är att den i alltför hög grad präglas av akademi- och domarperspektiv samt att utbildningen, trots att den benämns som en yrkesutbildning, inte upplevs som särskilt förberedande för det praktiska arbetet som jurist. Kritiken illustrerar den allmänt konservativa inställningen till sitt utbildningsuppdrag som alltjämt präglar de svenska universiteten. Men ur ett framtidsperspektiv är frågan om utbildningens arbetsmarknadsanpassning underordnad den större problematik som följer av bristen på hörsamhet för samhällsutvecklingen.

Även en framtida domare behöver ha en viss förståelse för teknik och rättsinformatik för att kunna tillämpa rätten, och även en framtida akademiker bör ha en viss digital kompetens för att vara konkurrenskraftig. Kärnan i problematiken ligger i det faktum att den svenska juridiska utbildningen idag saknar adekvata element som förbereder studenterna på den digitaliserade arbetsmarknaden. Enligt en undersökning framtagen av Norstedts juridik 2019 uppger 60% av jurister och advokater i åldern 23–29 år att juristutbildningen inte förbereder blivande jurister för den teknologiska verkligheten.

Från studenthåll kan följande, bland andra, utvecklingsområden identifieras. Utbudet av Legal tech-kurser på fördjupningsnivå är för tillfället bristfälligt. Legal tech och den nya teknikens inverkan på det juridiska arbetssättet berörs knappt under grundutbildningen trots att exempelvis element av kontraktsanalys med fördel hade kunnat integreras i undervisningen. Och på sina håll (läs: Uppsala universitet) finns till och med levande fossiler som datorförbud i undervisningen.

Akademisk frihet är en viktig grundsten i en demokratisk rättsstat, och juristutbildningens framtida utformning är en fråga för universiteten. Men priset vi betalar för universitetens rätt att inte hänga med i samhällsutvecklingen är idag för högt. Förutom den uppenbara risken att framtidens jurister inte ges de rätta verktygen för att vara konkurrenskraftiga på den nya teknologiska arbetsmarknaden, finns även en mer fundamental problematik. Redan idag finns indikationer på att arbetsmarknaden börjar tappa förtroendet för universitetens förmåga att lära ut och examinera rätt egenskaper. Om universiteten fortsätter att stå handfallna inför samhällsutvecklingen är risken att de på sikt förpassas till en certifierande, snarare än kunskapsförmedlande, roll. Tiden är därför kommen för handlingskraft och reformförmåga på landets juristutbildningar.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.