REPLIK: ”Finns ingen grund att avvisa Encrochat-bevisningen”

REPLIK – Daniel Larson, åklagare och rättspolitisk debattör

Debattören Torgny Jönsson hävdar att bevisningen från Encrochat utgörs av förgiftad frukt inhämtad vid fiskeexpeditioner i grumliga vatten. Detta är felaktigt. Aktuell bevisning är inhämtad efter domstolsbeslut i den demokratiska rättsstaten Frankrike. Svenska myndigheter har därefter fått bevisningen överlämnad enligt regelverket för internationellt rättsligt samarbete. Det finns inget hinder enligt svensk lag att använda uppgifterna som bevis.

Franska myndigheter har utfört inhämtandeåtgärden på franskt territorium. Franska myndigheter har inte utan svensk domstols tillåtelse bedrivit hemliga tvångsmedel i Sverige. Efter att åtgärden utförts av franska myndigheter har svenska myndigheter fått överlämnat de redan inhämtade uppgifterna för att användas som bevisning i svenska förundersökningar. Svensk åklagare har alltså inte begärt att franska myndigheter ska utföra hemliga tvångsmedel som inte hade varit möjliga att utföra på svensk mark.

När det gäller bevisningen i de pågående rättegångarna är rättsläget följande. I Sverige ha vi som bekant fri bevisprövning som stark huvudregel. Att tala om förgiftad frukt är således fel. Däremot kan hur bevisningen tillkommit i vissa extrema undantagsfall tillmätas betydelse. Bevisning kan bl.a. avvisas om det uppenbart skulle bli utan verkan. Så skulle kunna vara fallet om det tillkommit på ett sådant sätt att användandet av beviset för att grunda fällande dom, oåterkalleligt och helt skulle undergräva den misstänktes rätt till en rättvis rättegång ur ett helhetsperspektiv. Exempel på detta är att bevisningen tillkommit genom tortyr eller att myndigheterna förmått en misstänkt att begå ett brott som den aldrig skulle ha begått annars – otillåten brottsprovokation.

De misstänkta i de svenska förundersökningarna har alla möjligheter att försvara sig mot Encrochat-bevisningen och det är åklagaren som har fulla bevisbördan för att den är korrekt samt att meddelanden kan knytas till en viss person. Det finns inte på kartan att användande av bevisningen helt skulle anses undergräva den misstänktes rätt till en rättvis rättegång. Därför finns ingen laglig grund att avvisa bevisningen.

Om det skulle finnas brister i samband med inhämtandet av bevisningen, t.ex. att franska myndigheter inhämtat mer information än man haft domstolstillstånd för eller annars agerat i strid med lag, skulle det kunna ha skett en kränkning av t.ex. artikel 8 i Europakonventionen. Rättsföljden av en sådan kränkning är inte att bevisningen ska avvisas, utan att den misstänkte kan komma att gottgöras. Gottgörelse kan ske t.ex. genom att domstolen värderar bevisningen med större försiktighet eller att straffreduktion sker vid fällande dom.

Jag har förståelse för att Encrochat-bevisningen ifrågasätts, särskilt i den intressesfär som debattören Torgny Jönsson representerar. Bevisningen är unik, tung och har gett insyn i den grövsta kriminaliteten och exponerat de mest samvetslösa brottslingar vi har. Encrochat är ett välkommet genombrott för brottsbekämpningen och medborgarnas trygghet.