REPLIK – av Erik Wahlman, affärsutvecklingsansvarig hos CARFAX Sverige.
I en debattartikel från den 13 mars i Dagens Juridik skriver Ann Hassel Tano från försäkringsbolaget IF och Anders Ydstedt från Kungliga Automobilklubben om problemet med att kriminella kan använda öppna söktjänster på nätet för att förbereda exempelvis bilstölder och annan brottslighet. Författarna lyfter inte minst att detta underlättar och bidrar till att Sverige blir en måltavla för internationella ligor som vill begå bilbrott.
Jag delar i stort författarnas problembeskrivning, men vi löser inte utmaningen genom att begränsa tillgången till Transportstyrelsens fordonsregister generellt. Vi behöver snarare fokusera på att lösa problemet med att personuppgifter om exempelvis adresser och fordonsägande i kombination med detaljerade uppgifter om fordonen sprids i samhället via sofistikerade söktjänster. Skulle vi begränsa den generella tillgången till fordonsregistret ännu mer skulle det få andra negativa konsekvenser.
I dagsläget kan hundratals svenska sajter, däribland söktjänsterna, agera helt oberoende av de rigorösa krav på skydd för personlig integritet och personuppgifter som följer av den europeiska GDPR-lagstiftningen. Detta tack vare att sajterna har så kallade frivilliga utgivningsbevis enligt yttrandefrihetsgrundlagens databasregel. Det är just detta grundlagsskydd för söktjänsterna som en pågående statlig utredning håller på att se över.
CARFAX är ett internationellt företag som tillhandahåller fordonshistorik till privatpersoner, företag och myndigheter med målet att skapa en rättvis och trygg andrahandsmarknad för fordon. Det finns enbart fordonsuppgifter i vår databas, inga personuppgifter, och för oss är data från fordonsregistret en viktig informationskälla. Denna data ger, tillsammans med många andra datakällor från över 20 länder i världen, användarna viktig inblick i vad ett visst fordon kan ha varit med om. Det kan röra sig om att bilen varit skrotad, inlöst eller varit med om en mycket omfattande skada i ett annat land. Det går också i många fall att identifiera potentiella bedrägerier, exempelvis med manipulerade mätarställningar. Informationen – där uppgifter från fordonsregistret är en viktig del – som vi och andra fordonshistorikföretag sammanställer, tillför logik till och tillhandahåller viktiga verktyg för polisen, försäkringsbolag och myndigheter världen över. Det är ofta en förutsättning för att exempelvis kunna bekämpa brottslighet och utreda bedrägerier kopplade till fordon.
I debatten gäller det att balansera saker på rätt sätt och det får inte gå för fort fram. Framför allt måste vi fokusera på det faktiska problemet och som underlättar för illasinnade krafter; nämligen när känsliga uppgifter om ägande och adresser kombineras med fordonsinformationen.
Vi vet av internationell erfarenhet att det går att skapa lagstiftningar och system som både skyddar personuppgifter och som möjliggör för medborgare, företag, myndigheter och inte minst försäkringsbolag att ta del av information och historik om fordon. Det är först när aktörer, helt utan begränsningar eller under tillsyn, tillåts samköra sina databaser med persondata och fordonsregister och gör söktjänsterna tillgängliga för allmänheten som det blir samhällsfarligt.
Transparens på fordonsmarknaden är helt central för att skydda privatpersoner och företag från bedrägerier och annan brottslighet kopplad till bilar samt för att stötta både myndigheters och försäkringsbolags utredningar. Detta måste värnas.
