Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Regeringen slarvar med gängutredningarna”

Debatt
Publicerad: 2019-09-26 09:19

DEBATT – av Johan Forssell, rättspolitisk talesperson (M), Gunnar Strömmer, partisekreterare (M)

Den gångna helgen lämnade Moderaterna regeringens gängsamtal. Detta eftersom det paket som låg på bordet inte var tillräckligt kraftfullt för att möta den grova gängbrottsligheten.

I överläggningarna var partierna överens om mycket av det brottsförebyggande arbetet. Men inte om nödvändiga skärpningar av rättspolitiken.

I eftersvallet har det på sina håll påståtts att Moderaterna, i vår iver att få ny lagstiftning på plats, har velat nonchalera grundlagens beredningskrav. Det är fel.

Självklart ska förslag om skärpta straff, utökade polisiära befogenheter och så vidare beredas enligt konstens, det vill säga grundlagens, alla regler. Här finns en principiell samsyn. Däremot finns, i ljuset av gängsamtalen, skäl att vara kritisk mot regeringen, framför allt i sak, men även i en rad beredningsfrågor.

För det första levererar regeringen i sitt gängpaket för få utredningar. Detta i så måtto att flera åtgärder som framgångsrikt används mot gängkriminaliteten i andra länder – exempelvis vistelseförbud som en ny självständig påföljd och visitationszoner – nu överhuvudtaget inte blir föremål för utredning eller andra beredningsåtgärder. Skälet är att regeringen säger blankt nej till att titta närmare på dessa förslag.

Det är naturligtvis fullt legitimt att ha olika uppfattningar om sakfrågorna. Men det är också där konflikten ligger, inte i synen på hur eventuella lagförslag ska beredas.

För det andra vill inte regeringen leverera på redan genomförda utredningar.

Frågan om slopad ungdomsrabatt har efter tillkännagivande i riksdagen redan utretts och remitterats (se betänkandet ”Slopad straffrabatt för unga myndiga”, SOU 2018: 85). I princip är den klar för lagrådsremiss, men det finns remisskritik som gör att förslaget först behöver bearbetas. Moderaterna vill gå vidare. Regeringen vill det inte. Det handlar alltså återigen om skilda synsätt i sak, inte i fråga om de krav grundlagen ställer på processen.

För det tredje använder regeringen utredningsformatet för att städa undan besvärliga frågor. Tydligast blir det i fråga om anonyma vittnen och kronvittnen. Den utredning som regeringen aviserat ska vara ”förutsättningslös”, och utredaren ska själv få bestämma om det ska lämnas ett konkret förslag på rättslig reglering eller inte.

En skarp utredning hade fått direktiv om att främst mot bakgrund av erfarenheter i andra länder, en avvägning mellan intressena av trygghet och rättssäkerhet samt en analys av hur detta kan inordnas vårt rättssystem lägga ett konkret förslag som politiken efter sedvanlig beredning kan ta ställning till. Detta utöver att utredningen förstås även bör väga fördelar mot nackdelar i fråga om förslaget alls ska genomföras. Men här är balansen mellan juridik och politik viktig.

Det är rimligt att lagstiftaren ges möjlighet att döma av frågor som handlar om politiska intresseavvägningar snarare än juridik, givetvis inom de ramar som grundlagarna ger. Det är därför Moderaterna förordat en skarp utredning om vittnesfrågorna, inte en förutsättningslös utredning utan mål och riktning.

För det fjärde har regeringen inte hörsammat moderata förslag om hur lagstiftningsprocessen kan snabbas på samtidigt som beredningskravet respekteras.

Det handlar bland annat om att skjuta till mer resurser till Regeringskansliet för att heltidsanställa fler utredare och utredningssekreterare, så att flera viktiga förslag kan utredas parallellt och snabbare än vad som är sker idag då utredningsuppdraget ofta sköts vid sidan av utredarens vanliga arbete. På så sätt kan processen snabbas på utan att man tummar på remissrundor och annat.

Slutligen har vi från moderat håll sagt att vi kommer att rösta ja till förslag i regeringens paket, om de är skarpa, när de väl hamnar på riksdagens bord. Därutöver avser vi att vara mer aktiva i riksdagsarbetet i syfte att driva fram skarpa förslag genom utskottsinitiativ. Det är ovanligt, men har förekommit historiskt. Utskott kan remittera till Lagrådet. Ett känt exempel är partnerskapslagen från 1994, som var ett resultat av ett initiativ i civilutskottet.

Vilka förslag som nu kan bli aktuella för sådana initiativ återkommer vi till. Som utgångspunkt bör förslagen, eller närliggande frågor, redan ha beretts i regeringskansliet, eller i vart fall inte vara alltför tekniskt komplicerade.

Givetvis ska grundlagens beredningskrav respekteras. Den verkliga politiska konflikten gäller inte detta, utan synen på vilka åtgärder som måste till för att komma till rätta med den grova brottsligheten. Där kommer Moderaterna att fortsätta vara en seriös och pådrivande kraft på rättsstatlig grund.

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se