”Rapporteringsplikt för skattearrangemang – en kulturell utmaning”
DEBATT – av Hans Peter Larsson, jurist och skatteansvarig vid FAR
Jag är nyss hemkommen från årets kongress med International Fiscal Association, IFA. Dessa konferenser är en suverän möjlighet till internationell omvärldsspaning. Beskattningen i Sverige påverkas alltmer av internationella trender. En självklarhet i en globaliserad värld.
Aktuella ämnen dras av företrädare för FN, OECD, EU och kommenteras av bolagsjurister och skatteverk. Svenska finansdepartementet och skatteverket är där liksom ett antal praktiker. Alltid värdefulla och trevliga diskussioner och samtal!
Den för svensk del mest aktuella frågan var implementeringen av EU:s DAC 6 direktiv om en rapporteringsplikt för så kallade skattearrangemang till Skatteverket. Senast under år 2020 ska medlemsländerna ha infört rapporteringsregler.
Direktivet är medvetet vagt för att kunna införlivas i alla de 27 medlemsländers lagstiftningar. Det är avsett endast för gränsöverskridande transaktioner.
I Sverige är en proposition aviserad till november. Det innebär att en lagrådsremiss bör komma senast i början av oktober. Spännande! FAR har arbetat hårt med frågan.
Kritiken mot EU-kommissionen var massiv på konferensen. DAC 6 närmast slaktades.
Den teoretiska tanken med en upplysningsskyldighet låter kanske bra, men är mycket svår att genomföra i praktiken. Viktiga rättssäkerhets- och kostnadsinvändningar reses.
”Abuse of treaty law by the Commission!” (regelmissbruk) Siemens chefsskattejurist talade klarspråk.
Problemen sammanfattades tydligt i rubriken ovan av det finska skatteverket, ”en kulturell utmaning”! Dagens understatement!
Några konkreta frågor. Tänk internationell koncern eller mindre bolag som vill ut i Europa.
– Vilka är rapporteringsskyldiga? Rådgivare, mellanhänder, banker? En bankjurist sade, ”we think we have to report everything”. Samma uppfattning har framförts även i Sverige. Ytterst är den skattskyldige ansvarig för att rapportera. När ansvaret landar på flera personer, vem ansvarar då? Kommer anmälningar med lite olika innehåll att lämnas från flera personer? Alla är ansvariga.
– Hur ska all info hanteras av skattemyndigheterna? Just nu bygger alla länder IT-system för att klara detta. Dessa ska synkas. Detta arbete är inte klart än. Hur ska utbytet av upplysningar fungera? Hur ska luckor i lagstiftning mellan länder täppas igen?
– Om råd rymmer en skatteförmån ska avgöras genom ett ”main benefit test”. Här kan bedömningar komma att skilja sig åt mellan länder, den” kulturella utmaningen” som finnarna noterat.
– Vad som framstår som en skatteförmån kanske är en avsedd sådan genom skatteincitament i olika länder? Vissa länder vill arbeta med öppna dialoger med skattskyldiga för att minska antalet rapporter. För att begränsa uppgifterna kommer Skatteverket att skriva ställningstaganden. I praktiken blir det därmed verket som skriver lagen (är ställningstaganden jämförbart med lagtext). Samtidigt är verket en kontrollmyndighet. En ny ordning.
– I Sverige bygger nu de stora rådgivningsföretagen datasystem för att söka rapportera på ett fullständigt och korrekt sätt. All transfer pricing omfattas. Detta arbete har påbörjats innan vi vet hur omfattande reglerna blir. Kostnaderna kommer tyvärr att påföras kunderna. Goda skatteråd är redan idag dyra. Kostnaden för anmälan kommer att specificeras på fakturan för den som önskar.
– Reglerna gäller redan vad avser direktivet! Sedan 25 juni 2018. Det exakta innehållet i dessa får vi veta när riksdagen beslutar om innehållet i den svenska lagen. Retroaktiv lagstiftning? Ja, det menade många! Upplysningar om transaktioner därefter ska nu lämnas inom några månader efter att riksdagen antagit lagen.
– Hur ska kontroll ske att upplysning lämnas? Höga straffavgifter gör att rådgivare och skattskyldiga tar det säkra före det osäkra och lämnar en upplysning. Vill skatteverken ha det så?
Sammantaget kändes DAC 6 inte riktigt färdigtänkt. Inte ens på gränsöverskridande nivå.
I Sverige är utredningsförslaget, som finansdepartementet nu arbetar med, att införa motsvarande regler även för inhemska transaktioner. Endast Polen har valt den vägen. Tyskland överväger, men möter stark inhemsk kritik.
Under konferensen redovisade OECD att uppskattade belopp kring internationellt skatteundandragande kan vara överskattade och att olika åtgärder inom BEPS-arbetet redan kan ha fått effekt. Därtill är transparens och hållbarhet i ökat fokus. Kanske skjuter DAC 6 över målet?
Återstår att se hur den svenska lagrådsremissen ser ut. FAR har arbetat hårt för att svenska regler inte ska gå längre än direktivet kräver och att regler inte ska införas för inhemska transaktioner. Då växer problemen!
Lyssnar politiken inte får branschen krasst konstatera att en intäktskälla för rådgivare tillkommer samtidigt som fullgörandekostnad och komplexitet i skattesystemet ökar för skattskyldiga.
FAR kommer dock att jobba med frågan in i kaklet. Synpunkterna på årets IFA gav en tydlig indikation om värdet av detta. Vi får hoppas att även finansdepartement och skatteverk uppfattade dessa.
Hans Peter Larsson skatteansvarig FAR och auktoriserad Skatterådgivare FAR. Han är medlem av CSR Sveriges skattegrupp.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här
