Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Missuppfattningar och svepande formuleringar om medicinska åldersbedömningar”

Debatt
Publicerad: 2020-07-02 11:39

REPLIK – av Johan Rahm, kommunikationschef på Rättsmedicinalverket

Stora delar av Lina Arvidssons debattinlägg är inte vår sak som myndighet att bemöta, utan rör politiska överväganden. Det är politiska beslut som lett till att vi har medicinska åldersbedömningar och de politiska överväganden som gjorts för att komma till denna slutsats måste politiker svara på. Vi som myndighet har fått uppdraget av regeringen att utföra dem.

Dock finns ett antal missuppfattningar och svepande formuleringar i artikeln som vi skulle vilja kommentera. Det är lätt att blanda ihop frågan om vetenskapligt underlag och metodens tillförlitlighet med felmarginal. Det finns vetenskapligt underlag och studier gjorda genom vilka man kan dra slutsatser om hur tänder och knäleder växer klart i relation till ålder. Men alla människor växer inte lika snabbt och det finns inget som alltid händer i en människas kropp när den personen fyller 18 år. Därför kommer det alltid att finnas en felmarginal beroende på biologiska variationer i hur en människa växer. Att det finns en felmarginal i metoden är något som vi redovisar tydligt. Det är sedan upp till Migrationsverket att värdera den medicinska åldersbedömningen i relation till annan bevisning när de ska fatta sitt beslut.

Felmarginalen beskrivs i Rättsmedicinalverkets rättsmedicinska utlåtande om ålder vara ca 10 % för barn med kronologisk ålder nära 18 år, d v s för barn mellan 15 och 18 år. Ju närmare 18 år en person är desto större är felmarginalen för den personen. Detta resonemang gäller också omvänt. För personer som är mellan 18 och 21 år är risken drygt 20% att de felaktigt bedöms vara barn. Ju närmare 18 år personen är, desto större risk för felbedömning. De vetenskapliga underlagen som dessa beräkningar bygger på finns redovisade på Rättsmedicinalverkets hemsida. I Rättsmedicinalverkets metodbeskrivning kan man också läsa mer om hur etnicitet, stress och andra faktorer kan tänkas påverka biologisk mognad och varför nationsspecifika studier inte bidrar till ökad träffsäkerhet vid bedömning av 18-årsåldern.

Enligt lagstiftningen är det den asylsökande som ska göra sin ålder sannolik och det är Migrationsverket som avgör om detta uppnåtts. Om Migrationsverket gör bedömningen att den asylsökande inte har gjort det sannolikt att hen är under 18 år erbjuds en medicinsk åldersbedömning. Det betyder alltså att Migrationsverket utan medicinsk åldersbedömning skulle bedöma personen som över 18 år.

Under 2019 erhöll 34% av män/pojkar som erbjöds och genomgick en medicinsk åldersbedömning ett utlåtande som styrkte deras uppgift att de ännu inte fyllt 18 år.

Utan en medicinsk åldersbedömning hade med andra ord även de bedömts vara över 18 år av Migrationsverket.

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: