Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Märklig regel i ärvdabalken” – om bröstarvingars arvsrätt

Debatt
Publicerad: 2019-11-15 11:27

DEBATT – av Thorulf Arwidson, advokat

Tidigare har jag i debattartikel i Dagens Juridik uppmärksammat de märkliga följder som kan uppkomma vid tillämpningen av ett stadgande i 3 kap. 8 § ärvdabalken. Stadgandet lyder ”Finns det vid den efterlevandes makens död arvsberättigade efter endast en av makarna, skall dessa ärva allt”. Regeln kom till 1988 med det uttalade syftet att avskära Allmänna arvsfonden från arv. Lagstiftarens avsikt var att särkullbarn efter den först avlidne, samt även vissa andra släktingar, skulle ha rätt att ärva även den sist avlidne om de var efterarvingar.

I förarbetena angavs att den situation som stadgandet tar sikte på är de fall då det föreligger en konkret efterarvsrätt för den först avlidnes bröstarvingar att få arv efter den först avlidne. Den efterlevande ska alltså först ha ärvt kvarlåtenskapen efter den först avlidne med ”fri förfoganderätt”. Men regeln är faktiskt även tillämplig då föräldrar och syskon har efterarvsrätt – utan att avståenden har gjorts. En bröstarvinge som direkt erhållit hela sitt arv efter den först avlidne ärver inte något alls efter en sist avlidne (som saknar egna arvingar). Däremot ärver ett syskon till den först avlidne allt efter den sist avlidne.

I den rättsliga litteraturen utbröt genast efter stadgandets tillkomst en häftig diskussion om det skulle krävas ”konkret efterarvsrätt” för att stadgandet skulle tillämpas. Före detta justitierådet Gösta Walin argumenterade kraftfullt för att det inte skulle upprätthållas något krav på konkret efterarvsrätt. Han menade till och med att stadgandets ordalydelse innebar att sådant krav inte kunde upprätthållas. Det var Anders Eriksson, senare generaldirektör för Kammarkollegiet (arvsfonden), som i departementet skrivit propositionen. Denne menade med bestämdhet att lagstiftaren endast avsett sådana fall då ”konkret arvsrätt” förelåg. I varje fall när det gällde bröstarvingar som redan erhållit sitt arv efter den först avliden. Den efterarvsrätt som föräldrar och syskon har, utan krav på arvsavstående, diskuterades inte alls i doktrinen. Den frågan tycktes inte alls har uppmärksammats.

Det hela kom sedan att avgöras genom HD:s dom i NJA 2005 s. 400. I detta uttalade HD att det för tillämpning av stadgandet krävs konkret efterarvsrätt i det fall som det finns efterarvsberättigade efter den först avlidne, såvitt gäller bröstarvingar. Justitierådet Gertrud Lennander var dock skiljaktig och menade att något krav på konkret arv inte rimligen kan upprätthållas. Hon synes närmast dela den uppfattning som Walin givit uttryck för.

Särkullbarn kan alltid säkerställa att de får ärva efterlevande, som saknar egna arvingar och ej testamenterat, genom att ta praktiskt taget hela sitt arv, men göra ett endast symboliskt avstående på kanske 1 000 kr. Regeln är alltså lätt att kringgå för den som är uppmärksam eller har goda rådgivare.

Det är faktiskt så märkligt att utfallet kan bli beroende av vem som avlider först. Om A avlider före B och B är mycket förmögen kommer arvsfonden att få hela förmögenheten efter B om A:s särkullbarn har fått ut hela sitt arv, men inte om de avstått exempelvis 1 000 kronor var.

Riksdagsledamoten Betty Malmberg (m) har under hösten i en motion framhållit att det är viktigt att stadgandet i 3 kap. 8 § ärvdabalken förtydligas på så sätt att det klart framgår att stadgandets tillämpning inte begränsas till fall då bröstarvinge har konkret efterarvsrätt i den sist avlidnes bo. I motionen påpekar hon att utfallet kan bli helt olika beroende på vem av två makar som exempelvis avlider först i och efter en trafikolycka. Om A avlider först ärver arvsfonden, men om B avlider först ärver A:s bröstarvingarna även B.

Betty Malmberg anser att det är angeläget att riksdagen till regeringen anger att det är viktigt att stadgandet i 3 kap. 8 § ärvdabalken förtydligas så att den tolkning som Högsta domstolen gjorde 2005 inte längre ska vara den som ska tillämpas. Tyvärr vet vi att få motioner leder till lagändringar därför att regeringen är obenägen att ändra och lappa i ofullkomliga lagverk. Anders Eriksson har dock i en nyligen utgiven monografi förklarat att det finns ett behov av en översyn av reglerna om efterarvsrätt.

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se